- Project Runeberg -  Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor /
475

(1882) [MARC] [MARC] Author: Claës Lundin, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid ingången till 1700-talet tyckes en annan dryck hafva börjat
utöfva sin lifvande verkan på de enskilda sällskapen i Sveriges
hufvudstad. Det var kaffe. När den första kopp kaffe tömdes i
Stockholm torde nu mera vara omöjligt att uppgifva, men om det
skedde redan på 1600-talet, så var det otvifvelaktigt i allra sista
slutet af århundradet. Kaffedrickning i södra Europa omtalas icke
förr än på 1640-talet, och 1658 inrättades det första kaffehus i
London. Elfva år derefter kom bruket af kaffe till Paris, och att der
funnos så väl enskilda som offentliga kaffekokare mot slutet af
1600-talet vet man, t. ex. armeniern Pascal som hadc sitt kryp-in
vid Marché Saiat-Germain; men det första ordentliga kafé
öppnades icke förr än 1724, dä sicilianaren Procope satte upp sitt
sedan verldsberömda, och ända in i senaste årtiondena fortsatta 5 Cafe
Procope» vid Ruc de la Comédie, sedan kallad Rue de 1’Anciennnc
Comédie. •

Att Stockholm hade kaffehus samtidigt med början af Procope s
är visst, men så synnerligt långt förut torde det väl icke hafva varit.
Stadens första, af oss förut omnämda adresskalender, af 1728, gifver
anvisning på följande: Berend Altenecks enka, Kimstug-gatan; Jacob
Beraud, Myntgatan; Nils Giring, Skeppsbron; Frantz Guillimot, Stora
Kyrkbrinken; Anders Hedlin, Stortorget; Johan Jochim Kösten,
Stortorget; Matthias Linstedt, Svartmangatan; Isaac Rausell,
Riddarhustorget; Michel Salliet, kapten, Prestgatan; Carl Gustav Saint-Paul,
midt emot Riddarhuset; David Steen, Norrmalmstorg; Gerdt Speclit,
Svartmangatan; Claude Thurou, Norrbro; Eric Wadström,
Wester-långgatan; Lorenz Wätterström, Söder-qvarnhus.

Således femton kaféer af första ordningen, efter den tidens
fordringar, redan på 1720-talet! Och ännu flera funnos, ty
adresskalendern tillägger: »Utom förenembde Cafie-IIuus, finnes ännu flera,
som uthängiande Schiltar kunna anvisa.»

Senare i århundradet omtalas en kafle-kokerska som tyckes
hafva varit ganska ryktbar och hade sitt kaffehus vid
Riddarhustorget, det mycket bekanta Maja Lisas. Vi meddela hennes bild
(fig. 186) efter en gravyr i kungl. biblioteket. Denna förekommer
i två alldeles lika exemplar, fastän öfver det ena finnes tryckt:
»utvisar ingen kjnd». Det uppgifves dock, att det skall vara porträtt
efter en verklig person vid namn Maria Elisabeth Borgman eller
Mamsell Maja Lisa. Våra forskningar efter den personen hafva
dock icke ledt till något bestämdt mål, men vi hafva kommit till
den äsigt, att kaffehuset, hvilket till och med tyckes hafva
förekommit i mer än ett exemplar, burit namnet med sig i långa tider
och att innehafvarinnorna kallats Maja Lisa, den ena efter den andra,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 20 12:58:59 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gsthlm/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free