Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fädernas gudasaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
40.
RAGNARÖK. VÄRLDSFÖRNYELSEN.
Alla fel hafva långt räckande följder. Ondt aflar
ondt. De fördärfvets frön, som Gullveig i tidernas
morgon sådde i människornas sinnen, bära skördar genom
århundradena, och med hvarje århundrade allt rikligare.
Sedan gudarne genomgått sin lärotid, har världsstyrelsen
varit präglad af visdom, men deras dessförinnan begångna
misstag kunna ej till sina verkningar upphäfvas. Mimers
källa förblifver i denna världsålder sjunken djupt under
sina bräddar. Den rot, ur hvilken den store asken
Yggdrasil suger andlig lifssaft, vattnas otillräckligt, och dess
vårdare äro borta. Asken åldras och förtorkar. Gudarne
kunna ej hjälpa det. Människorna förvärras, släkte efter
släkte, och ej heller det mäkta gudarne hindra; ty han,
som skulle kunnat skänka det goda större växtkraft än
ogräset – han, Balder – är inom underjordens
Breidabliks stängda murar, och spiran är tagen från den milde
Höner. Den erbjöds honom åter efter asarnes och
vanernas försoning, men han vägrade. Han känner sig för
svag att föra henne i detta järnhårda tidehvarf. Först i
världsförnyelsen omfattas hon ånyo af hans hand för att
aldrig falla därur.
Men hvad godt som är kvar lefver under gudarnes
värnande hand, och det skall lända dem till ära, när på
den sista stridens stora dag det godas härar möta
fördärfvets med jämnvägande styrka.
När detta tidehvarfs ände nalkas, båda tecken hvad
komma skall. Solens ljus och värme minskas sommar
efter sommar; de tyglar, makterna haft på vindarne, slitas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
