Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Boken. Varelsernas och tingens bestämmelse - I. Naturens plan. — De lefvande varelsernas byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och fasthet den utgör: dess framom hornhinnan belägna
del företer en rundad öppning, i hvilken det genomskinliga
hornet är infogadt. Vid denna hinna äro de muskler
fästade som äro afsedda att sätta ögat i rörelse. Under
denna främsta membran är en mycket djupt svart ådrig
hinna, hvilken af ögat gör en verklig Camera obscura och
uppfångar de strålar som skulle kunna reta näthinnan:
till sin främre del utgör den ett slags diafragmatisk
skiljehinna, som bär namnet iris, en cirkelrund skifva
genomborrad af en öppning, som sträcker sig till dess medelpunkt,
och färgad i olika nyancer, hvilkas ljufva tilldragningskraft
mången gång är underbart mäktig.
Den öppning som man ser i medelpunkten är
pupillen eller ögonstenen: ni vet, att pupillen ej är ett föremål,
såsom man skulle vara frestad att tro, utan tvärtom en
öppning; och denna öppning göres större eller mindre,
alltefter den ljusmängd som träffar ögat, ty iris har den
sällsamma egenskapen att sammandraga eller utvidga sig
noggrannt efter ljusmängden, på det ögat aldrig må
emottaga för mycket eller för litet. Det är genom denna
föränderliga öppning i iris, som ljusstrålarna intränga i den
derbakom belägna Camera obscura.
Der finnes en lins med tvänne motsatta konvexa
sidor, hvilken är afsedd att emottaga dessa strålar:
nämligen kristallvätskan.
Hela den bakre delen, ifrån denna lins ända till ögats
botten, är uppfylld med en slemartad, genomskinlig massa,
hvilken liknar det genomskinliga hvita i ett okokt ägg: man
kallar den ögats glasvätska.
På djupet af denna vätska och midtemot pupillen
finnes den ömtåligaste och vigtigaste membranen af dem alla,
den som tjenar till ljusskärm, för att emottaga bilden;
densamma står i förbindelse med hjernan och förlänar henne
uppfattningen: den är näthinnan, hvilken är en utsprickning
af den synnerv, som kommer ifrån hjernan. Ni ser
således, att hjernan nästan bokstafligen sjelf kommer och sätter
sig vid fönstret, för att betrakta den yttre verlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
