- Project Runeberg -  Gud i naturen /
239

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Insekterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Till insektsorganismens märkvärdigheter höra vidare de
ljudande apparater, hvarmed många af dessa djur äro försedda.
Sålunda hafva de maskulina stritarne eller cicaderna, hvilka
redan Anacreon prisade lyckliga för deras stumma honors skull,
ett egendomligt spel- eller sångorgan, hvilket ligger på båda
sidor om buken och består af en rymlig håla, som utvändigt
tillslutes genom ett halfmånformigt lock och i sitt inre
innehåller en utspänd, torr hinna, den så kallade trumhinnan, på
hvilken senan af en ansenlig, kägelformig muskel fäster sig.
Vid kontraktion af denna muskel blifver trumhinnan
trattformigt böjd inåt, men blott så länge sjelfva kontraktionen varar.
Så snart denna upphör, springer den elastiska membranen
tillbaka i sitt ursprungliga läge, och just härigenom uppväckes
då en ton, som genom omgifningens resonans tilltager i styrka.
Hos den lika vanliga höhoppan eller löfgräshoppan och syrsan
är äfvenledes blott hannen försedd med en sångapparat, som
består uti en rund, klar, ett guldblad liknande trumhinna utan
celler vid bakre hörnet af täckvingarne och uti en på första
segmentet af abdomen befintlig kanal, hvari två små hinnor
äro utspända. Genom vingarnes gnidning och luftens
utströmmande genom denna kanal uppväckas de starka locktoner, som
denna hos landtmannen icke särdeles välkomna sångerska
under hela sommaren låter höra på torra ängar.

I de ojemförligt talrikaste fallen uppkomma dock de af
insekterna frambragta tonerna helt enkelt derigenom, att
åtskilliga hårda delar af hudskelettet genom muskelkontraktion
gnidas emot hvarandra och derigenom komma i vibrationer.
Sålunda åstadkommer fältgräshoppan verkliga fioltoner, i det
hon stryker bakbenen upp och ned mot täckvingarnes yttre
yta, och liljebaggen är äfven känd under namnet musikanten,
emedan han genom täckvingarnes gnidande mot halsskölden
frambringar ett pipande ljud.

Binas och flugornas surrande uppstår förmedelst luften,
som in- och utströmmar genom det främre lufthålet på bröstet
och derigenom enligt Burmeisters undersökningar försätter en
halfmånformig, af många små hornplåtar bestående skifva i
en ljudande rörelse.

Understundom begagna sig äfven insekterna af främmande
föremål, på hvilka de gnaga eller klappa, för att derigenom
uppväcka toner. Så är isynnerhet förhållandet med den i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free