Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fåglarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väldige lammgamen har i sitt eget element blifvit
öfverväldigad af en fångad räf. Vid det så kallade Drakhålet helt nära
Alpnach hade en gam fångat en lefvande räf och fört honom
med sig upp i luften. Men det lyckades emellertid räfven att
sträcka upp sin hals, fatta sin röfvare i strupen och
genombita densamma. Gamen störtade död till marken och mäster
Reinecke linkade välbelåten hem, men torde väl aldrig under
hela sitt återstående lif hafva förgätit den susande luftfärden.
En dylik händelse observerades af kristallgräfvaren Gedeon
Trösch från Bristen (Uri) vid Oberalpstocks på alpgetter rika
gletscher. En räf sprang öfver gletschern och blef blixtsnabbt
fångad och bortförd högt i luften af en mäktig kungsörn.
Röfvaren började snart slå besynnerligt med vingarne och
förlorade sig bakom en bergsrygg. Trösch steg upp på denna —
då sprang räfven till hans förvåning pilsnabbt förbi honom.
På den andra sidan fann han den döende örnen med uppslitet
bröst.
Oaktadt fåglarnes hjerna har en mycket enklare
organisation än däggdjurens, tyckas de dock stå föga efter dem i
afseende på intelligens. Deras minne är utomordentligt, ty med
osviklig säkerhet återfinna flyttfåglarne efter lång frånvaro och
en luftresa af ofta flera hundra mil det ställe, der de en gång
haft sitt näste.
Ett märkvärdigt exempel på minne berättar oss D’Orbigny
om en amerikansk ludergam eller urubu. Förlitande sig på
sin oantastlighet, ty till följd af deras förtjenster om allmänna
helsovården bestraffas deras dödande med stora penningböter,
äro dessa fåglar ytterst fräcka, och vid köttutdelningarne bland
indianerna, som vid de sydamerikanska missionerna
regelbundet ega rum hvar fjortonde dag, rycka de ofta bitarne ur
händerna på dessa arma menniskor. Uti Conception de Mojos
sade en indian vid en sådan utdelning till den närvarande
franske resanden, att han snart skulle få se en särdeles oförskämd
sälle, som var lätt igenkänlig genom sitt lama ben, komma
flygande till stället. Snart derefter visade sig också verkligen
fågeln och rättfärdigade fullkomligt sitt rykte. D’Orbigny
erfor dessutom äfven att den haltande ganska väl kände
utdelningsdagarne vid de olika missionerna, och när han
tillfälligtvis en vecka sednare, 20 mil derifrån, bevistade en dylik
köttutdelning vid missionen Magdalena, hörde han plötsligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
