- Project Runeberg -  Guld och namn / II /
22

(1914) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 o

MARIÉ SOPHIE SCHWARTZ

Dessa tre personer, som utgjorde en tillökning i hennes
lidanden, voro Sidney, Martha och Carl Brogren.

Den förstnämnde undvek sorgfälligt att komma i någon
beröring med Elvira. När de träffades, växlade han aldrig
några andra ord med henne än de vanliga
hövlighetsfra-serna. Sedan dessa voro utbytta, drog sig Sidney tillbaka,
och det hände icke mer att han inlät sig med Elvira i något
samtal.

Martha Stangenskjöld tycktes däremot rätt mycket
intressera honom. Martha vistades sedan ett år i London.
Under skydd av en tant, grevinnan G—, levde hon med i
de högre sällskapskretsarna och ansågs allmänt för en rik
arvtagerska. Överallt där Elvira var, mötte hon Martha.

Av alla hennes plågor var troligen den, som Carl
Brogren beredde henne, en av de största, emedan hon insåg att
han skadade henne genom den enträgna uppmärksamhet
han visade, och detta under det han oupphörligt hänsyftade
på den hemlighet, som mörk och ogenomtränglig hängde
över Elviras börd.

Carl Brogren var anställd vid svenska legationen i
London. — Genom denna sin ställning kom han in i de kretsar,
där Elvira genom sin mans rang var en självskriven
medlem.

Hon försökte att undvika honom; men det lyckades
icke. Hon återfann honom ständigt i sin väg. Hon visade
honom det mest i ögonen fallande förakt; men han
besvarade detta hennes uppförande med en leende artighet och
lät varken såra eller avskräcka sig därav. Han fortfor
det oaktat att spela rollen av hennes skugga.

Elvira upphörde att dansa, blott för att slippa dansa med
Carl. Nu dansade icke heller han. Hade hon rått sig
själv, skulle hon stängt in sig för att slippa se denna sin
plågoande. Nu måste hon följa Edvin och även
underkasta sig den tredubbla plågan att träffa samman med Carl,
Martha och Sidney.

Om det någon gång hände, att Elvira tvivlade på sina
moraliska krafter att kunna spela sin roll, att le, då
hjärtat grät, och hon försökte undandraga sig sällskapslivet,
ägde Edvin alltid ett medel att förmå henne till att fortfara,
nämligen att påminna henne, att hon var skyldig hans
heder att visa sig där. Han var i detta fall obeveklig. El-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:33:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/guldnamn/2/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free