Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULD OCH NAMN
II
blickade på Edvins kalla och stränga ansikte, däruti icke
en skymt av deltagande framlyste, förmådde hon det icke.
Varför släppte han hennes hand, just då hon kände sig
uppmuntrad av att hennes fick vila i hans; varför blickade
han icke mer med godhet på henne, som hade ett så stort
behov av välvilja?
En kort paus uppstod. Edvin bröt den.
»Jag hade tänkt föreslå, Elvira, att vi skulle tillbringa
sommaren i Sverige på Timasjö», sade han. »Hemlandets
luft och vistandet på landet skall helt säkert göra er gott.
Vad säger ni om detta förslag, behagar det er?»
»Mera än jag med ord kan uttrycka. Jag vet icke huru
jag skall kunna tacka er för denna godhet, mylord.»
Elvira räckte honom sin hand; han slöt den i sin
sägande: »Om det är något som fröjdar er, så gläder det mig,
och anser ni er vara mig någon tack skyldig därför, så
bevisa det genom att lägga bort detta ’mylord’; det plågar
mig.»
Elviras hand darrade i hans. »Tack, Edvin!» viskade
hon knappast hörbart.
Han släppte hennes hand för att böja sig ned och taga
upp det på mattan liggande brevet. I detsamma han räckte
Elvira det, föllo hans ögon på stilen! Pannan mulnade.
Han reste sig, sägande: »Detta brev tillhör förmodligen
er. Efter att hava underrättat mig om er hälsa, vill jag icke
längre störa er. Ni var förmodligen sysselsatt med att
läsa denna skrivelse, och det vore grymt att avhålla er
från att fortsätta därmed. Ämnar ni er i afton på
Italienska operan?» tillade han, då Elvira högt rodnande
mottog och lade ifrån sig brevet.
»Det beror på er», svarade Elvira. »Önskar ni att jag
skall gå dit, så gör jag det.»
»Min önskan i detta ögonblick är, att ni följer er egen
böjelse. Föredrager ni att stanna hemma, så fäst icke
något avseende vid vad jag möjligen kan önska. Ni har
redan allt för mvcket uppoffrat er för de fordringar jag
haft.»
Elviras blick vilade på Edvins ansikte. Hon försökte
att därav hämta en ledning för huru hon borde handla för
att göra honom till nöjes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
