Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULD OCH NAMN
II
hördes ett genomträngande kvinnoskrik. Man blickade åt
sakristidörren, varifrån det kom, och såg huruledes en
avsvimmad äldre kvinna fördes ut ur kyrkan. Denna kvinna
var Lotta.
Även brudparet hade ofrivilligt sett dit. Kaptenen
rynkade ögonbrynen och översten mumlade något mellan
tänderna.
Prästen tog till ordet; den högtidliga ceremonien
försiggick utan något avbrott. Vid ordet amen var det ett av
de två. Orgeln spelade en högtidsmarsch när
bröllopsskaran begav sig ut ur kyrkan.
P>rud och brudgum trädde först ut på kyrkbacken. Helt
nära deras vagn stod Lotta. Hon hade lika färglösa
kinder som bruden.
Då denna stigit upp i åkdonet, gjorde Lotta en rörelse
mot kaptenen, som förmådde honom att kasta en blick på
henne.
Hans och Lottas ögon möttes. Den gamla kvinnans eljest
fromma och milda ansikte tycktes nu låga av vrede, och
ögonen bokstavligen sprutade eld. Ström såg helt kallt på
henne och hoppade upp i åkdonet.
Martha, som märkt den blick av vrede Lotta kastat på
Ström, yttrade till sin man, då han intog sin plats:
»Känner du den där kvinnan?»
»Helt obetydligt; jag tror att det är lady Castertons
forna kammarjungfru. Jag vill minnas att jag såg henne i
Köpenhamn samma dag lörd Casterton gifte sig.»
»Men av uttrycket i hennes ansikte tycktes det som .. .»
»Hon icke vore riktigt vänligt stämd mot mig», inföll
Ström leende. »Det är också möjligt. Jag forskar icke
efter dylika hemligheter, som huruvida sådana kvinnor äro
mina vänner eller fiender. Den saken är mig fullkomligt
likgiltig.»
Martha teg, men det stumma uppträdet mellan Lotta och
hennes man föreföll henne det oaktat besynnerligt.
Under färden hem var kaptenen så älskvärd som en
nygift äkta man kan vara. Han beundrade Marthas skönhet,
talade om vilket intagande utseende hon erhöll genom den
tillfälliga blekheten, och påstod att hans lycka borde väcka
avund hos de flesta män. Martha avhörde tigande alla
dessa granna fraser. Hon var blek som döden, kall som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
