Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULD OCH NAMN
153.
Kusken fick befallning att köra Armida till Skoggård.
Nu skulle hon vål få träffa Martha och få säga ut sin
hjärtas tanke och med detsamma få upplysa Martha, att
kaptenen var så intresserad av Elvira, att han varit till
Tima-sjö endast för att få tala om henne.
Det gick med ilande fart. Armida sprang vid
framkomsten ur åkdonet för att skynda upp till Martha, men hade
icke väl hunnit in i förstugan, innan kaptenen galopperade
in på gården och hoppade av hästen. Han var i ögonblicket
vid Armidas sida och bjöd henne armen.
Fröken kom, så menade kaptenen, som hade hon varit
efterskickad för att förströ hans hustru, som var opasslig
och i följd därav behövde uppmuntras. Själv hjälpte han
Armida av med hatt och kappa, skickade tillbaka hästarna
och förklarade, att hon måste stanna hos Martha hela dagen.
Han lovade att kuska henne hem, etc. Armida var icke
särdeles svår att övertala. Hon hoppades att under dagens
lopp få ett tillfälle tala vid Martha.
När denna fick se henne, drog hon helt missnöjd
samman ögonbrynen. Det märktes att Martha icke var
särdeles förtjust åt besöket.
Sedan kaptenen kysst sin hustru, lämnade han
rummet. Armida och Martha blevo lämnade allena.
»Martha», utropade Armida, »genom vilken nedrig
falskhet har du lyckats inbilla Carl, att...»
Dörren gick upp, och kaptenen var åter inne i rummet.
Han kom för att föreslå damerna att de skulle slå sig ned i
hörnrummet. »Där är det vida gladare än här», menade
han. »Man har där utsikt åt sjön, och jag är fullt
övertygad att ni får det trevligare där än i det här lilla kabinettet
eller i salongen. Vad tror du, min ängel?» frågade han
Martha.
»Jag är fullkomligt av din tanke», blev Marthas svar.
Hon tog hans arm och man begav sig till hörnrummet.
Marthas utseende då hon var med mannen hade något
av undertryckt harm, som låg dold bakom masken av
vänlighet.
Hörnrummet, som fordom varit bibliotek, var nu
förändrat till arbetsrum. Där funnos ett piano, ett skrivbord,
en atenienne med gravyrer, ett sybord, ett bokskåp och en
mängd små soffor m. m. Martha lät skjuta fram en av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
