Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alla träd, alla buskar bli som lefvande i parken,
Hela svärmar slå ned på marken
Till hennes fötter; ja, ur dammarnes krusning
Titta helt otåligt fiskarne opp;
Och så strör hon smulorna ut till sin tropp
Med en blick, som gudar kan locka,
Att ej tala om djuren. De kackla, de plocka,
Om minsta smula de kappas,
De tumla öfver hvarandra och nappas,
De knuffas, de puffas och slitas,
Hacka hvarandra i nacken och bitas,
Och detta för en brödbit blott,
En torr, som, skänkt af dessa sköna händer,
Ambrosiskt smakar, gudagodt!
Men denna blick, ack, denna ton,
Då hon ropar: pull, pull!
Droge örnen ner från Jupiters tron.
Ja, Venus’ dufvopar
Och påfågeln själf från Junos char,
Jag svär, hit komme de genast,
Förnumme de i fjärran den tonen allenast.
Så har hon narrat hit ur hans skog
En ouppfostrad björn med vilda later
Och gett honom dessa tamdjur till kamrater.
Hans frihet hon helt finurligt tog,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
