- Project Runeberg -  Visor och dikter /
21

(1901) [MARC] Author: Johann Wolfgang von Goethe Translator: Carl Snoilsky
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gjorde också honom tam nära nog —
Det vill säga, till en viss grad, förstår sig.
Hur skön och ack, hur god
Syntes hon mig! Jag gifvit mitt blod
För att förfriska hennes blommor bara.

»Ni sade jag. Hvem? Hvad för slag?»
Jo, rent ut taladt, björnen det är jag.
Fångad och snärjd i knyppelspetsen,
Vid hennes fötter lagd i silkessnara!
Men hur jag råkat in i kretsen,
En annan gång jag er förtälja vill.
I dag är jag för arg därtill.

Står jag vid hörnet, go’ vänner,
Och hör på afstånd allt detta pladder,
Ser detta fjäskande och fladder,
Vänder jag om
— Brum, brum! —
Och bort ett litet stycke jag ränner,
Och ser mig om
— Brum, brum! —
Och åter igen ett stycke jag ränner
Och vänder ändå slutligen om.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:45:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gvisodikt/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free