Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Sieur Clubin - Andra boken. Mess Lethierry - 3. Man är sårbar i det man älskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
den. En varelse, som en sjömanströja ger ett förklaradt,
en bonjour ett tölpigt utseende, som med håret flygande
för vinden liknar Jean Bart, men med hög hatt Jocrisse, i
- staden tafatt och otymplig, på hafvet sällsam och
fruktansvärd, en rygg som en bärare, inga svordomar, mycket
sällan några vredesutbrott, en mild ton, som i roparen växer
till en åska, en bonde som läst Encyklopedien, en
guerneseyesare som sett revolutionen, en mycket kunnig ignorant,
intet bigotteri men alla slags visioner, mera tro på Hvita
frun än på den Heliga jungfrun, Polyfems styrka, vindflöjelns
logik, Kristoffer Kolumbus” vilja, något af en tjur och något
af ett barn, en nästan platt näsa, väldiga kindkotor, en mun
med alla tänderna i behåll, en rynkning öfverallt i ansiktet,
där alla kompassens vindar under fyrtio års tid fritt fått
spela, något af ett stormmoln på pannan, en ansiktsfärg
som klippans färg ute i öppna hafvet: sätt nu i detta hårda
och sträfva ansikte en god blick, och ni har mess Lethierry.
Mess Lethierry hade två saker, som han höll af: Durande
och Deéruchette.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
