Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vinter-saga. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och jagar med sitt joller bort de tankar
Som vålla osundt blod.
Leont. Den här munsjörn
Har samma kall hos mig. Nu gå vi två
På en spatserfärd, lemna er att syssla
Med vigtigare värf. – Hermione,
Hur mig du älskar, visa det mot honom,
Låt det för godt köp fås som här är dyrt;
Näst dig och denna lilla skälm är han
Mitt hjerta närmast.
Herm. Om ni söker oss,
Så träffas vi i parken; kommer ni?
Leont. Följ edra böjelser: jag tar nog fatt er,
Om ni på jorden fins. – (Afsides). Nu metar jag,
Fast ej ni märker hur jag kastat refven.
Gå på, gå på! (Han betraktar Polyxenes och Hermione). Nej, ser man hur hon vänder
Sin mun, sin näbb, tillreds åt honom der!
Och väpnar sig emot sin mes till man
Med qvinno-fräckhet! – (Hermione, Polyxenes och sviten gå). Allaredan borta!
Tumstjockt, till knäs; från topp till tå behornad! –
Gå, lek, mitt barn; din moder leker, hon;
Jag leker ock, men lekens slut mig hvisslar
I grafven ned. Förakt och hån skall blifva
Min själaringning. – Lek, mitt barn. – Det funnits
Hanrejar förr än nu, det vet jag nog,
Och mången make fins i detta nu,
Nu då jag talar, som sin hustru famnar,
Men icke vet att slussen blifvit öppnad
Och nätet vittjadt af hans närmsta granne,
Herr Smil, hans granne. Nå, det är en tröst,
Att andra hafva portar, öppna portar
Som jag, oviljandes. Om alla män,
Hvars hustrur göra snedsprång, blefve galna,
Så hängde sig hvar tionde af mankön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
