Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stormen. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ferd. Låt mig här evigt lefva;
En fader och ett vif så underbara
Mig göra denna ö till paradis.
Prosp. Tyst, bästa Ferdinand!
Juno och Ceres hviska allvarsamt;
Än är det icke slut. Tyst och var stum,
Ty annars smälter trolleriet sönder.
Iris. J vattunymfer, som med säf kring pannan
Och muntra blickar dyken om hvarannan
Der silfverklara bäckar slingra sig,
Nu lemnen genast krusig böljas stig
Och kommen hit på dessa ängar gröna,
Att fira trogen kärleks fest, J sköna!
Det Juno är, som så befaller er;
Fort! Skynden nu; jag säger icke mer!
(Nymfer uppträda).
Solbrända skördemän, från dagens tunga
Nu kommen hit med dessa nymfer unga
Och hållen helgedag. Halmhatten på
Och svängen lustigt om på klack och tå
I bygdens glada dansar.
Prosp. Så när jag glömt den lömska sammansvärjning,
Som besten Caliban med sina kunder
Gjort mot mitt lif. Snart ögonblicket nalkas
För deras dåd. (Till andarna). Bra gjordt, bryt upp – nu slut!
Ferd. Högst underbart! Af häftig lidelse
Din far är upprörd.
Mir. Ej till denna dag
Jag honom sett af vrede så förvandlad.
Prosp. Min son, du blickar så förvirradt kring dig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>