Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antonius och Cleopatra. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ant.
Må Rom i Tiberströmmen smälta ned!
Det höga rikets väldiga portal
Instörte gerna! Här har jag min verld;
Stoft äro thronerna; vår gödda jord
Bär djur som menniskor; det ädlaste
I lifvet detta är, (Omfamnar Cleopatra). när sådant par,
Ett sådant tvillingpar, det kan: och så —
Vid högsta straff erkänne verlden det —
Stå makalösa vi.
(Afsides). Du fagra lögn! —
Ej älska Fulvia, och dock äkta henne? —
Jag synas skall en dåre; men Antonius
Är nog han sjelf.
Väckt af Cleopatra. —
Nu för vår kärleks och dess fröjders skull,
Låt oss ej spilla tid med hårda ord:
Ej en minut af lifvet borde spillas
Förutan nöje nu. Hvad blir i afton?
Hör sändebuden!
Grymma herrskarinna,
Som allting kläder: bannas, le och gråta,
Och hvars olater endast täfla om
Att göra sig beundrade och sköna!
Ej något sändebud! Blott ditt! Allena
Låt oss i afton gå kring gatorna
Och forska folkets lynne. Kom, min drottning;
I går du bad derom. — Jag vill ej höra.
Är Cæsar då så ringa för Antonius?
Ibland, när han ej är Antonius, herre,
Förlorar han det höga sinnelag,
Som alltid borde följa med Antonius.
Det smärtar mig, att han ger lögnarn rätt,
Som talar så i Rom om honom; dock
I morgon det väl bättre blir. — God natt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
