Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 66
gotikens kyrkliga minnesmärken.
Fig. 223. Korpartiet å S. Francesco i Assisi.
någon egentlig gotik kan man utanför Visby stadsmur ej tala
om. Men i staden tillbygga och försköna fransiskanerna och
dominikanerna sina klosterkyrkor S. Katharina och S. Nikolaus,
som erhålla månghörniga, ljusa, luftiga kor med höga,
rosverksprydda fönster. (Fig. 222.)
Norges gotik är sparsam. Inflytandet från England
fortfar ännu. Efter 1272 utfördes koret till dömen i Stavanger i
»early english», och dömen i Trondhjem får sitt härliga högkor
i samma stil och långhuset i ren gotik. Koret slutar i en
åttkant med omgång och tre kapell. Dess kupolhvalf lyftes
af åtta knippepelare, mellan hvilka man i dekorativt syfte
ställt nio smärta kolonner och mot långkoret begränsas
okto-gonen af en rikt genombruten vägg. Dess öfvermurar, genom
brutna af till tre och tre sammanställda fönster, bära ett tornlikt tak.
Engelska former återvända ofta. I det ypperliga materialet
— blå täljsten och s. k. norsk marmor — gör den rika
dekoreringen ett förnämt och ståtligt intryck. Och, som jag redan
framhållit, ledes här restaureringen af en försiktig, pietetsfull hand. —
ITALIEN. För detta land blef gotiken alltid en främling,
ja, renässansens italienare sågo i densamma ett uttryck för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
