- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
36

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasaslottens arkitektoniska värden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betydelsefull roll allt detta än kan spela i totalbilden av denna
konstperiod, därmed når man ändock icke fram till
Vasakonstens väsen.

Nordiska arkitekter ha funnit dessa byggnader värda
ett studium. I sökandet efter nationella historiska
paralleller till en ny modern monumentalitet har man
även stannat inför dem. Icke så, som om våra
byggkonstnärer velat skapa en nyrenässans med
utgångspunkt från Vasamonumenten, utan det är det i
historisk tid givna uttrycket för en ursprunglig svensk
konstanda, som väckt deras intresse, ja, t. o. m. varit en
livgivande inspirationskälla. Så ytligt ha likväl de
moderna arkitekterna ej sett och studerat denna konst, att
de skulle stannat vid "fasader" såsom man skulle kunna
tro av nyaste utläggningar av deras byggnadskonst.[1]

Vad slags fasader skulle för övrigt våra arkitekter ha
funnit i Vasarenässansen? Icke fasader à la
Riddarhuset. Riddarhuset tillhör ju den senare renässansen —
under holländsk-fransk inverkan — och ger prov på en
klassiciserande fasad à la Palladio. Och vad arkitekturen
under Gustav Vasa och hans söner angår, måste
framhållas, att denna konst i ytterst ringa grad
karaktäriseras av "slottsfasader". Själva Vadstenafasaden är
ingalunda någon regelrätt renässansfasad, utan
innebär i ej ringa mån en av arkitekten utnyttjad
tillfällighet, tre särskilda byggnaders sammankomponering till
ett harmoniskt helt. I ett av konung Johans bekanta
byggnadsbrev (av den 6 januari 1588) framhåller han
med eftertryck, att slottet först skulle göras färdigt inåt
borggården med murar och trapptorn "såsom det sig
bör efter schamplunen". Det är nämligen gården det


[1] T. ex. i GregorPaulssons värdefulla programbok "Den
nya arkitekturen" — i avseende å byggnadskonstens nyorientering
ett välkommet ord även hos oss (sid. 103).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hahrvasa/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free