- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
134

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jever och Kalmar. Med en exkurs över det nederländska dekorationssättets utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

bempde (1555), frigravar i Slesvig och Glieel, nämligen
Fredrik I:s och herrskapet de Merode’s (1552 och 1554),
epitafier i Königsberg, Breda och Löwen. Vidare från
1560 till mästarens död 1575: Antwerpens rådhus (1560—
1564). Hanseaternas hus och gillehus i Antwerpen,
frigav Trolle i Herlufsholm ocli Lange i Himderup (1565
•—1568), hertig Albrechts gravmonument i Königsberg
(1568—1570), sångläktaren i Tournai (1570—1575),
Kristina Ill:s baldakingrav i Roskilde .(1568—1575),
epitafier i Löwen, St. Omer och Königsberg m. m.

Till riktningen, som mot århundradets slut glider
över i barockstilen eller vad vi bruka kalla den
nordiska, till sin dekoration barocka senrenässansen, höra
för övrigt en mängd verk i Nederländerna, Tyskland,
Danmark och Sverige. Hos oss representeras den t. ex.
av Villem Boys gravvårdar i Uppsala och Strängnäs,
i Mecklenburg av Philip Brandins väggravar i
Giistrow, Rob. Coppens monument över hertig Kristoffer
och gemål i Schwerin, i Danmark av van Egens
monument över Fredrik II i Roskilde.

Med Lieven de Keys rådhus i Leyden (1596—98) och
ännu mer genom slaktargillets lius i Haarlem av samme
man (1602) går stilen definitivt över i en ny fas.

Denna exkurs, så kort och schematisk den än har
blivit, synes mig nödvändig för att läsaren må få en
ungefärlig föreställning om det nederländska
dekorationssättets utvecklingsförlopp. Den i ornamentet
framträdande arabeska och den grotteska riktningen kunna
vi verkligen klart särlägga — även om mellanformer
visst icke saknas — och det är Hedickes förtjänst att ha
betonat dessa strömningar och samlat exempel som
belägg för desamma. Men jag skulle vilja anmärka, att
det näppeligen av hans framställning framgår som
bevisat, att mäster Colyn i Utrecht spelat en så prædomi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:51:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hahrvasa/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free