Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ett fornfynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«H 4-
föremål eller gick så häftigt förbi det bäddade
lägret på mattan, att en fläkt kastade myggtältet
åt sidan. Ett ögonblick kunde han sätta sig på
husets enda stol ute i arbetsrummet, men plötsligt
spratt han åter upp och fortsatte att gå ända till
dess Giuseppe tystnade. Då grep han denne i väst-
knappen och talade ifrigt och fort. Oftast brydde
han honom och hade en mängd infall, men en
afton blef han däremot ganska allvarsam.
—■ Jag kan aldrig höra dig tala, kära Giuseppe,
— sade han, — utan att göra jämförelser mellan
det lilla, som du begär och allt det, som jag ön-
skar, och ibland är du nära att locka mig till det
felslutet, att efter som du begär litet, få andra ej
önska mer. Men det som en människa önskar,
har hon rättighet att önska. Hennes önskningar,
äro summan af henne själf, och en annan än sig
själf kan hon ju i alla fall icke bli. För öfrigt äro
dina önskningar och mina i grunden ett och samma.
När du tänker dig ditt hem, är jag viss, att du
också tycker dig se det med hvita och prydliga
fönstergardiner, genom hvilka solen lyser. Pan-
norna skola vara blanka och smakliga. Om du
däremot tänker dig gardinerna trasiga och pan-
norna rostiga och din hustru tandlös och smutsig,
om med ett ord du tänker dig alltihop fult, så ber
4 166
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
