Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ahirab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en tanke. Och är det icke just därför jag fått
henne kär! Kan jag icke längre stanna inför något
i lifvet utan att knäfalla och ropa efter ord? Jag
är ett skrin fullt med motsägelser, och jag kan ej
ens särskilja dem i två olika lådor.
Hon steg upp och gick fram till härden samt
värmde länge de tunna händerna öfver vedens glöd.
Ögonen tindrade hotfullt, och hon slet med kall
grymhet långsamt vingarna af en nattfjäril, som
envist höll sig fast vid hennes skjortas axelfrans.
Därefter kastade hon det pinade och ännu lefvande
djuret i elden.
Han hade också rest sig upp och tog henne
hårdt om armen samt gaf henne ett tecken att
lyssna. Genom öppningen i taket nedträngde af-
lägsen sång och ljud af smattrande instrument.
Det var sju af borgens evnuker, som hvart dygn
hälsade midnattstimmen med en sång om den
gångna dagen och med stötar i silfverbasuner.
Han drog henne med sig några steg fram mot
dörren i häftig sinnesrörelse. Slutligen släppte
han henne och sköt undan förhänget samt gick
ut på gården.
Regnet hade upphört. Det var stjärnklart, och
små matta ljus tindrade i husgudarnes många olika
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>