Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Hans Alienus blir gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solborgens golf. De samlade rika fång af de blå-
aktigt genomskinliga äpplena, som växte vid mu-
ren, samt läto dem falla ned i de nya människor-
nas sköte, men där inga händelser funnos, kunde
ingen heller tala om en lycklig tillfällighet, och
frukterna blefvo därför obemärkta och brusto mot
marken som bubblor. Då förstodo de lycksaliga
att de nya människorna voro deras gelikar, och
darrande af glädje vinkade de hälsningar.
Hela första dagen jublade Alienus Deus med
de andra. Han såg natten bryta in och de lyck-
liga somna i ro som oskyldiga barn, sedan de upp-
sändt sitt tack till den evige.
Mot den andra dagens afton förde han oför-
modadt handen öfver ansiktet. Ängeln Mikael vände
hufvudet åt sidan, så att den bruna halsen lade
sig i två veck under nacken, samt betraktade ho-
nom oroligt. Hade ban måhända upptäckt en
ofullkomlighet, en mörk fläck på sitt verk?
Men efter en stund förde den allsvåldige åter
handen öfver ansiktet. Alienus Deus gäspade.
Ängeln Mikael rynkade pannan, och strängt
granskande trädde han honom närmre. Nu såg
han, att den allsvåldige lutade hufvudet åt sidan
och att de knäppta händerna medvetslöst rörde
tummarna kring hvarann.
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
