Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Fadern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bon var en fridens profet, som med Gud i hågen
och pipan mellan läpparna småskrattande satt på
förstugkvistens tröskel. Men landtbon blir ensidig,
och den som blir ensidig blir ofördragsam. Tänk
dig, här har jag gått år ut och år in och icke
haft andra förströelser än skvallerhistorierna på
söndagskalasen. Då sätter man värde på att få
vara ensam och ro ut och fiska.
-— Jag kan ju i alla fall göra ett försök att
lackera.
— Gärna för mig, om du vill. Då skall du
börja med poleringen först. I lådan där till vänster
under bokhyllan ligger pimpsten och pulver. Nej,
ställ nu tillbaka lådan på samma ställe, som du
tog den. Nu skall du ...
— Jag trycker fast litet pulver på pimpstenen
så här, och så slipar jag tvärs öfver träfibrerna på
pallskifvan.
— Ja, men lätt på hand, lätt på hand! Du
saknar ju alldeles handlag för det där. Se nu hur
jag gör. Den som rusar i väg här i lifvet, får
sedan bara sitta och kitta reporna.
Fadern hade blifvit ifrig och stödd på sin dar-
rande hand rest sig från länstolen samt började
försiktigt polera skifvan.
Jag tror ändå, — sade Hans Alienus, —
4- - -4*
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
