Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 11, 1 Juni - Skönhet och hälsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den gudomliga skönheten uppenbarar sig i allt Guds verk.
Borde då icke människan allvarligt sträfva efter att
uppenbara den och detta ej minst i sin gudsdyrkan?
Det sköna äger stor betydelse äfven för fysisk hälsa.
Äfven att blott med de naturliga ögonen betrakta det sköna,
hvaraf vi omgifvas, och tacka Gud därför, har ett
hälsobefordrande och upplyftande inflytande på oss. Sträfvan efter
själens renhet och skönhet bidrager också kraftigt till
kroppens skönhet. Fästes sinnet vid sköna föremål, kunna de
lägre böjelserna så mycket lättare öfvervinnas. Och
tillämpar man denna skönhetsprincip, när det gäller t. ex. dieten,
så föredrager man tvifvelsutan naturens sköna alster, frukter
och sädesslag, framför djurs döda och ofta i förruttnelse stadda
kroppar, samt fruktsafter framför alkohol och nervförstörande
narkotiska drycker.
Skönhetsidén fordrar bl. a. den mest omsorgsfulla
personliga renhet, som är en högst betydelsefull faktor i all
hälsokultur. Så t. ex. är det helt naturligt, att huden såsom
afsöndringsorgan genom flitigt badande hålles fullkomligt ren.
Lägges så därtill emellanåt ett luftbad samt ett uppfriskande
kallt bad, dusch eller afrifning, kan ett mycket
tillfredsställande resultat uppnås. Bland annat är äfven kroppsrörelse
nödvändig såsom hälsomedel.
Men viktigast af alla skönhetsmedel äro tankarna. »Som
en människa tänker i sitt hjärta, så är hon» (eng. bibeln).
Därför säger ock Paulus: »Hvad sannt är, hvad värdigt, hvad
rätt, hvad älskligt, hvad som ljuder väl... tänken därpå.»’
Karaktärskönheten är här af största betydelse. Hjärtats tankar
äro de konstnärer, som bygga kroppens tempel. Rena tankar,
vänliga, kärleksfulla tankar förläna ögonen deras glans och
anletsdragen deras ädelhet.
Skönhet är, såsom de gamla filosoferna riktigt förklarade,
endast det godas förkroppsligande. Godheten är därför
skönhetens förnämsta skapare och uppehållare. Skönheten består
därför ej heller i någon yttre påklädnad, utan härflyter ur
människans inre. Det är ock därför, som inga yttre
skönhetsmedel hålla, hvad de lofva. De kunna kanske borttaga
mindre yttre brister och bidraga till det yttre utseendet. Men
de hårda anletsdragen, som känneteckna en lågsint man eller
kvinna, kunna ej bortskaffas genom något konstmedel. Bristen
på den verkliga älskvärdhet, som framspringer ur människans
inre och som är en frukt af ett ädelt, kärleksfullt hjärta, blir
blott ännu mer framträdande, sedan de små yttre bristerna
afhjälpts. Och hvad sådana skönhetsmedel som t. ex. hårets
färgande angår, så kunna de ej annat än fördärfva den
naturliga skönheten och gifva personer med sundt omdöme ett
ofördelaktigt intryck af tillgjordhet och falskhet.
Det gifves ett kroppsligt utseende, som tages för hälsa,
men som ej är förenadt med andlighet eller själsadel. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
