- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 31, 1916 /
181

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 12, 16 Juni - Stundar en reform inom kvinnodräkten? Av H. B.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frihet. Det allsmäktiga modet tvingade offren att prässa in
benen i en slags säck, som gjorde det alldeles omöjligt att
taga långa steg, att springa och att gå på stegar, ibland t. o. m.
att stiga upp i en spårvagn. Nu är den modegalenskapen
bortblåst. Den vida kjolen regerar modet, och vi hotas af
krinoliner från 1860-talet.

Genom tiden går en längtan efter naturlighet och sanning.
Det som är onaturligt, följaktligen osannt är dömdt till
undergång, förr eller senare. Sålunda hafva perukerna samt
1700-talets snörlif försvunnit och torde ej ha utsikter att återkomma.
Emellertid må man ej vara alltför säker. Vi se just nu
det vansinniga modet med kvinnornas höga klackar vara i
sitt flor, ehuru det är opraktiskt, ohälsosamt, farligt och fult.

Världskriget, det fasansfulla och öfver all beskrifning
gräsliga, har bland allt annat det med sig, att kvinnorna i
stor utsträckning få göra sysslor, som förut utförts af män:
de få vara spårvagnskonduktörer, de få i vidsträckt grad
utföra jordbruksarbeten, de få t. o. m. vara med på slagfälten
som läkare (att ej tala om deras storartade arbete som
sjuksköterskor). Alla dessa kvinnor gå naturligtvis så bekvämt
klädda som möjligt, d. v. s. med låga skor och vida, korta
kjolar. .

Emellertid finns det en radikal riktning inom hygienen,
som går ännu längre, som fordrar att det skall tillåtas
kvinnorna att gå klädda i byxor, märk: icke i de fula långbyxorna,
hvilka datera sitt ursprung från galérslafvarnas klädsel i
Frankrike i slutet af 1700-talet, utan i vida knäbyxor, långstrumpor
och skor under arbetet; vid festliga tillfällen dessutom i kjol.

Så stötande, så öfverraskande denna idé om en reformering
af kvinnodräkten än vid första påseendet må förefalla, har
den dock på kort tid slagit igenom i märkvärdig grad.

På biografer i Stockholm har nyligen förevisats
skidtäflingar på Holmenkollen i Norge. I susande fart komma
männen. Äfven kvinnor täfla. Alla kvinnor äro klädda i knäbyxor,
utan kjolar. De klara sig för »Helvedessvengen» lika bra som
männen, tack vare deras praktiska dräkt. I kjolar skulle
de ha blifvit efter och gjort kullerbyttor utför branten.

Som bekant rida damer nu för tiden ej med damsadel,
utan som män, med byxor och lång delad kappa.

I N. D. A. var nyligen en amerikansk dam afbildad som
automobilist. Hon hade en kostym af skinn, och bar ej kjol,
utan byxor.

I Sverige har en dam, nu bosatt i Stockholm, fru Jack
Lindblad
, i den bekanta boken »Hälsa genom sundt förnuft»
mycket ternperamentsfullt tagit till orda för den nya reformen.
Hon skrifver: »åsynen af bloomers (vida knäbyxor) är ej mera
anstötlig än en åtsittande kjol. Tvärtom – – En knäbyxkostym
med vida benkläder är alltid ärbar, bekväm och
hygienisk, och kan göras klädsam, som kvinnornas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:56:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halsovan/1916/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free