Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 14, 16 Juli - Förgiftning genom koloxid från kakelugnar, kaminer, spisar och lysgasapparater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅLSOVÄNNEN, N:o 14. 213
kolgaser lätt hvarje liten springa i en pipa, en draglucka, men
äfven om allt är alldeles tätt, släpper, som nämndt, glödande
järn igenom den, hvarför man således måste akta sig för att
elda järn glödhett, eldrödt; ty gasen är mycket giftig,
Koloxid framställes mestadels under vintern i sådana små
värmeapparater som köksspis, kamin, kakelugn, hvilkas glödheta
järn genomsläpper densamma, låt vara ofta blott i ganska
små mängder. Apparater med mycket sakta förbränning böra
tilläggas, men ännu mer värmeapparater använda af autokörare
(gasolinmaskiner i allmänhet), masugnsarbetare, tvatterskor och
gasverksarbetare. Gasarbetare torde vara de för gasen mest
utsatta.
Koloxid verkar inom organismen genom att förena sig
med blodkropparnas färgämne (hämoglobin), hvilket upptager
och kringför syret (lifselixiret) till cellerna. Äro
blodkropparnas syreförare försvagade eller förstörda, då måste allt lida,
på samma sätt som då man är utsatt för dålig luft, med
mångfaldiga symptom, ända från litet hufvudvärk till kväfning.
Allt efter koloxidens mängd, luftdragets beskaffenhet m. m.
växla förgiftningssymptomen betydligt, från »litet dålighet»,
olust att arbeta, retlighet (ej underligt att så många kokerskor
äro argsinta), sömnlust, dåligt lynne m. m. till förlamning
m. m. och död. Gasen verkar från ytterst långsamt till helt
plötsligt. Mottagligheten f or densamma är olika. Somliga tyckes
den knappast påverka, då andra under samma förhållanden
blifva svårt sjuka. I motsats till hvad förhållandet är vid andra
gasförgiftningar, där det brukar vara bäst att försöka få den
sjuke att icke ge upp, att röra på sig, att gå ut o. s. v., är
det härvidag bättre att hålla honom alldeles stilla.
Vid mera hastig och medels vår akut förgiftning äro
Symptomen: svår hufvudvärk, yrsel, »klämning» i tinningarna,
öronsusning och ringning, synvilla, darrning, oemotståndlig
sömnlust m. m. Äfven efter tillfrisknande kvarstår ofta i
veckor kroppslig och andlig tröghet och svaghet, stundom
ock längre (eller för alltid)-Hervrubbningar, förlamning,
darrning och hufvudvärk.
Genom inandning af små koloxidmängder under lång tid
uppstår kronisk förgiftning med symptom såsom i kronisk
alkoholism. Nästan alltid förekommer svindel. Ofta angripas
ögonen (dålig syn, dubbelbilder m. m.); ofta uppstår
kramp och konvulsioner (mer eller mindre långvariga,
ryckande rörelser i enstaka eller andra muskelgrupper).
Bland symptom af den kroniska förgiftningen må icke
förglömmas »neuralgier» (= nervsmärtor, och dock äro ju
alla smärtor från eller genom nerverna), här och där
känslolöshet, svullnad (dels genom nervsystemets inverkan på
blodomloppet, dels genom detta direkt), stördt minne, för mycket
eller för litet sömn (således här ytterligare en orsak bland de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
