- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 1. Elektroteknikens grunder : elektriskt ljus och värme : kraft- och mättransformatorer /
9

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Elektrisk laddning - G. Potential och kapacitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9

När det ovan har talats om en laddad konduktors elektriska spänning,
har därvid varit underförstått, att det gällt spänningen mellan
konduktorn i fråga och jord. Det elektriska trycket på en kropp anges genom dess
elektriska potential. Mellan kroppen och jord råder en viss potentialdifferens
eller potentialskillnad, som benämnes spänning. Jordens potential brukar
i allmänhet förutsättas vara noll, och potentialen på en kropp blir då lika
med dess spänning till jord. Om en kropp har potentialen 20 och en annan
kropp potentialen 25, råder mellan kropparna en potentialdifferens eller
spänning, som är lika med 5. Om kropparna förenas, ledes elektricitet över
från den högre till den lägre potentialen, så att spänningen eller
potentialskillnaden blir utjämnad, och den resulterande potentialen kommer att
ligga mellan 20 och 25.

På ytan av en laddad konduktor är potentialen överallt lika. Om en
spänning skulle uppstå mellan två punkter, kommer nämligen elektriciteten,
på grund av att materialet är ledande, att förflyttas och fördelas, så att
potentialen blir lika. På en laddad oledande kropp kan potentialen vara
olika i olika punkter. Orsaken är, att materialet ej leder elektriciteten, och
någon utjämning äger därför ej rum.

Om en konduktors kapacitet betecknas med C, den tillförda
elektricitets-mängden med Q och konduktorns potential med E, gäller följande samband

Q — CE

Härvid blir elektricitetsmängden mätt i coulomb (C), om kapaciteten är
angiven i farad (F) och spänningen i voit (V). 1 coulomb motsvarar enligt
det föregående 3 • 109 elektrostatiska enheter, och 1 elektron är alltså
1,60 • 10~19 coulomb. Omvänt finner man, att 1 coulomb motsvarar ca
6 • 1018 elektroner. Emedan enheten farad är ofantligt stor, brukar man i
stället vanligen räkna med enheten mikrofarad (^mF), som är en miljondels
farad, dvs.

1 mikrofarad OF) = 10"6 farad (F)

Vid mätning av kapaciteten har man utgått från en elektrostatisk enhet.
Med en elektrostatisk enhet för kapacitet menas kapaciteten hos en i luft
befintlig metallkula med 1 cm radie. Man får

1 farad = 9 • 10u elektrostatiska enheter för kapacitet

På motsvarande sätt definieras den elektrostatiska enheten för potential
(spänning) så, att potentialen säges vara 1, då en metallkula med radien 1 cm
likformigt laddas med en elektricitetsmängd, motsvarande 1 elektrostatisk
enhet. Man har då

1 voit = elektrostatisk enhet för spänning
oUU

De ovan angivna måttenheterna, coulomb för elektricitetsmängd, farad för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:07:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/1/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free