Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den stora frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hennes muskler spändes, då hennes tyngd vilade på
armen, och av hela den säkerhet, varmed hon rörde
sin praktfulla gestalt då hon arbetade sig uppför den
branta flodbrädden. Fastän hennes benbyggnad var
klen och linjerna i hennes kropp mjuka och runda, var
hon likväl, fysiskt sett, en stark kvinna.
Men trots den obekymrade lätthet, varmed hon hade
sprungit i land, fanns det likväl en varmare färg än
vanligt i hennes ansikte och hennes hjärta bankade
häftigare än annars. Men det var också med en viss
ångestfylld spänning hon närmade sig stugan, under
det rodnaden i hennes kinder blev mera framträdande.
— Se! Se! Pierre pekade på de spridda spånorna
vid vedstapeln. Nyss varit här... två, tre dagar,
inte mera.
Mrs Sayther nickade. Hon försökte att titta in
genom det lilla fönstret, men det var gjort av oljat
pergament, som släppte in ljus i rummet samtidigt som det
förhindrade någon att se in. Efter detta misslyckade
försök gick hon bort till dörren, lyfte den primitiva
klinkan för att öppna och gå in, men betänkte sig och
släppte den igen. Plötsligt sjönk hon ned på knä och
kysste hastigt den grovtimrade tröskeln. Om Pierre
Fontaine såg det, låtsade han i alla fall icke om det,
och under kommande dagar talade han aldrig om det
för någon människa. Men i nästa ögonblick blev en
av båtförarna, som fredligt stod och tände sin pipa,
uppskrämd av en order från anföraren, och det fanns
en ovanligt skarp klang i hans röst.
— Hej, du där! LeGloire! Du laga att bädden där
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
