Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Öfver J. O. Wallins vitterhetsförsök, första bandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 VITTRA UPPSATSER, TAL OCH ÄREMINNEN.
kan ske annorlunda, uppklifver man på styltor, särdeles
lycklig om man har att dertill använda några bevarade
runstafvar. De, som ifrigast yrka att endast det nordiska,
sådant de föreställa sig det, eger något värde, hafva likväl
sällan tagit del i nordens lif och derigenom förvärfvat sig
nordmannens lynne. För detta allvarliga lynne är ingen-
ting mera vidrigt än fjäskens äflan att utmärka sig, ingen-
ting förhatligare än charlatanens gyckel med det stora
och heliga.
Dessa anmärkningar, hvilkas utveckling rummet här
ej medgifver, hafva för ingen del till syftemål att föro-
lämpa de berömliga män, som med ärlig afsigt och med
förståndigt nit bemödat sig att ibland oss upplifva. våra
närmare ärofulla förfäders aktning för den nordiska forn-
åldern; ty annat är att lära känna och värdera det ur-
sprungliga stora, för att kunna ingjuta det ännu lefvande
deraf uti sitt och i nationens lif, och annat att blott i gö-
tisk drägt förkläda sin moderna ringhet. Det är icke
heller vår mening, att skalden och den bildande konstnären
ej må behandla ämnen från kämparnes tid; ty också vi
hafva läst Frithiof. Vi vilja endast, för att förklara vårt
begrepp om nationlighet, säga, att det äfven finnes något
nordiskt, hvilket i alla afseenden är oss närmare, än det
som måste uppletas i sagorna, samt att allt sådant, äldre
eller yngre, som skall bära frukt i en framtid, måste inom
hvad skal som helst hafva eri frisk och groende kärna.
Med tommä myter, hvilkas inre väsende tidens mask bort-
frätt, må barn leka och taskspelare öfva sin konst. Ur
dem, huru omsorgsfullt de ock af välmenande odlare ut-
sås, uppspirar ej mera någon Yggdrasil åt våra efterkom^
mande. 1
1 Vår protest emot det götiska modprålet ställa vi under beskydd
af de Betraktelser i afseende få de nordiska myternas användande i skön
konst, som läsas i sjunde häftet af Iduna. Genom denna snillrika och
mästerligen utförda afhandling har herr professor Geijet: förvärfvat sig en
ny rätt till aktning af hvar och en, som framför nordiska kostymer älskar
den nordiska allvarlicheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
