Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Öfver J. O. Wallins vitterhetsförsök, första bandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 VITTRA UPPSATSER, TAL OCH ÄREMINNEN.
anmärkningar, framstälda i ett dagblad, hvars utgifvare,
ehuru med en i några delar vrång kritik, likväl ådagalagt
sin uppmärksamhet på en skänk åt Sveriges litteratur, om
hvilken vi i andra tidningar, så vidt vi hunnit läsa dem,
icke funnit någon underrättelse meddelad allmänheten.
Dedikationen till Franzén och Tegnér tecknar äfvenså
sant och lifligt dessa ypperliga skalders olika snillelynnen,
som blygsamt författarens eget. Detta stycke vore en-
samt tillräckligt att vederlägga hans, äfven uti företalet,
yttrade misstroende till sin fantasis förmåga. Vi veta ej
hvad lyftningen till den höjd, hvarifrån han besjunger
Frithiofs skald, må kallas, om den icke får heta flygt.
Uppfinning och tjusande färgglans kan väl icke bestridas
en målning sådan som den, hvilken slutar stycket. Men
»fantasiens flygt och färgglans» har likväl doktor Wallin,
orättvis blott emot sig sjelf, förmodat, att man icke i hans
vitterhetsförsök skulle upptäcka. För att kunna medgifva
detta måste man antaga, att skaldens höghet bör vara
den för menniskoögat ofattliga luftseglarens och hans färg-
läggning den brokigt bjerta, hvarmed kluddaren söker att
gifva effekt åt taflor utan bildernas rediga teckning och
förståndsenliga sammanhang.
Den nämnda dedikationen är författad i hexametrar,
hvilka, ehuru ej utarbetade efter de stränga metriska
reglerna, hafva i allmänhet en välljudande klang. Likväl
förekommer der en eller annan vers, som torde fordra att
rättas; t, ex. denna, hvilken saknar den för hexametern
nödiga takthvilan:
»Som när sångens genier i Hippokrenen en morgon.»
Främst bland större skaldestycken står i denna sam-
ling lärodikten: Första uppföstringen. En friare lyrisk form
hade må hända ännu mera upphöjt innehållet af denna
sång, som alltigenom andas en ädel känsla, som ställer
utvecklingen af känslans sedekraft till mål för den första
uppfostringen, och som oupphörligen afviker från lärodik-
tens tröga väg för att på idyllens och eligiens omkring-
liggande fält bjuda det fromma hjertat oskuldens fröjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
