Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af G. J. Adlerbeth. Inträdestal i Sv. akademien den 29 November 1826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNE AF G. J. ADLERBETH. 29
som hvirflade ut från den krets, hvilken närmast omgifver
er. Innan denna -storm hunnit sakta sig, innan jag för-
svarat mitt rykte och sett verkan af mitt försvar, trodde
jag mig icke böra inträda i ett samfund, stiftadt att be-
vara det svenska namnets anseende och stiftadt af en
ridderligt sinnad konung. Jag ville, om icke vara för-
säkrad, åtminstone kunna med ådagalagd rätt fordra, att
den allmänhet, hvars omdöme icke är mig likgiltigt,
måtte anse mig ännu vara en vän af mitt fädernesland
och af dess frihet, innan jag intoge ett rum ibland eder,
och det rum, som edert val åt mig bestämt. Jag borde
betänka, ätt den man, som jag skulle efterträda, var
statsrådet, riddaren och kommendören af Kongi. Maj:ts
orden, herr friherre Gudmund Jöran Adlerbeth.
Hans vördade namn har jag utsagt, och ifrån detta
ögonblick må jag endast tala om honom och om de tider,
af hvilkas skick hans verksamhet bestämdes. Undan-
jagade äro dessa icke längesedan unga tider af en
yngre, hvilken, stolt öfver sin bildande kraft, synes
glömma, att hvarje ny bildningsform endast är en ombytt
förgängelsens skepnad. Men, medlande emellan det som
varit och det som är, bådande det som varder, står
minnet af det evigas uppenbarelser. En rik lott i detta
oförvanskliga, som Skaparen beskärde åt menniskan, blef
friherre Adlerbejth förlänt. Han egde snille och i ännu
större mått ett djupt, lefvande förstånd; med dessa för-
mögenheter förenade han en stark vilja att dem använda
till befrämjandet af det rätta, det ädla, det goda.
Ifrån en sådan förening af själens krafter ledde fri-
herre Adlerbeths mångfaldiga förtjenster sitt ursprung.
Statens häfder förvara åt efterverldens erkänsla hans be-
römliga gerningar; vitterheten och vetenskaperna vårda
bland sina skatter hans verk. I ’ dem alla uppenbarar
sig samma anda. Det var hon som, utvecklande hans
anlag, sammanstämde dem att frambringa i sanningens
verld klara, vidt omfattande begrepp, sköna bildningar i
diktens, gagneliga värf och visa rådslag i samfundslifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
