Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af G. J. Adlerbeth. Inträdestal i Sv. akademien den 29 November 1826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNE AF G. J. ADLERBETH. 41
• bifall och förvärfvade honom den ädle mannens ynnest.
Denne förde honom vid slutet af år 1773 -till den lyckan
att blifva personligen känd af Gustaf den tredje och äfven
inkallad i den krets af vitterhetsidkare, som den snillrike
monarken benådade och förtjuste med sitt förtroliga um-
gänge. Befald 1774 att såsom tjensteman vara konungen
följaktig till särskilda lustslott, och under en resa till
rikets södra orter, fick han tillfälle att ännu oftarejialkas
förtjenstens mäktige befordrare och den sköna konstens
varmaste vän.
Ibland den allmänhet, som nu hör en okänd röst
tala om. förflutna tider, torde det finnas någon äldre man,
hvilken deltagit i svenska folkets glädjerika lif under de
första af Gustaf den tredjes regeringsår. Om i denna
stund hans bröst andas lättare, om han med stolthet
upplyfter sin grånade hjessa, om minnets vällust strålar
genom tåren i hans öga, då säger honom hans föryng-
rade känsla, hvad jag efter en blott ur tal och skrift
uppfattad föreställning deraf förgäfves skulle söka att
beskrifva. Nej, intet språk var nog rikt på glans och på
skiftande färger, var nog flytande af värme och behag
för att måla en sådan förtjusning som den, hvilken i
dessa lyckliga dagar utbredde sig öfver Adlerbeths själ.
Hon var danad att lefva i fäderneslandets lif, och Sverige
egde nu lugn både inom och utom sig, frihet ordnad
under verksamma lagar, skyddad idoghet, stigande väl-
makt. Hon var känslig för fäderneslandets ära, och Sve-
rige hade återvunnit regeringars och nationers aktning,
Sverige styrdes nu af en ung konung, som Europa sett
och beundrat. Hon var ifrig att tränga sig bortom stun-
den, och en framtid, lofvande ymnig sällhet, vidgade sig
för hennes blickar. Men ännu mera: hon, denna mäk-
tiga själ var kallad att befrämja den ännu mäktigares
innerligaste åtrå: svenska folkets förädling. Hon var
upptagen till delaktighet af det skapande snillets högsta
tanke, och den sköna’ skapelsens ljus skulle äfven ifrån
henne sprida sig alstrande till kommande slägten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
