Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Lefnadsteckning öfver Nils von Rosenstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEFNADSTECKNING ÖFVER N. VON ROSENSTEIN. 8i
aldrig fullbordade. Man må således ej vänta att i dem
finna en utvecklad vitterlietslära eller ens en djup grund-
läggning dertill. Här ville författaren endast antyda sin
öfvertygelse, att en sådan lära borde hvarken slafviskt »an-
taga erkända mästerstycken till osvikliga rättesnören» samt
»föreskrifva uteslutande lagar och regler, hvilka mera tvinga
än upplysa», hvarigenom »man fallit i den orättvisa att
fördöma allt hvad som afviker från dessa regler, missledt
omdömet, stäckt vingarna på inbillningen, qväft känslan
och släckt snillets låga»; ej heller för att »i menniskosjälen
och menniskohjertat söka igenfinna smakens grunder och
lagar, nedstiga till alltför fina och för de flesta obegrip-
liga betraktelser, undervisa om smak, utan all smak, för-
skräcka läsare med en metafysisk torrhet och bringa unga
snillen att försmå lärdomar, i hvilka de ingen föda funne
för inbillningen och känslan». Men nu var det förnämligast
af vigt att söka återhålla utbredandet af den tro på vitter-
heterts skadlighet för samhället, hvartill J. J. Rousseaus
vältalighet hade hänfört äfven många svenska sinnen. Dit
syftade egentligen Rosensteins ifrågavarande afhandling,
och den segrande kraften af hans anmärkningar har Sve-
riges sköna litteratur att tacka, mera än de fleste bland
dess idkare i våra dagar veta, för en obehindrad utbild-
ning.
Enahanda men vidsträcktare bestämmelse hade Rosen-
steins bok om »Upplysningen till dess beskaffenhet, nytta
och nödvändighet för samhället». Utkastet dertill hade han
vid præsidii nedläggande i vetenskapsakademien, den 26
Augusti 1789, uppläst; i ett fullständigare skick utgafhan
den från tryckèt 1793. Den franska revolutionen var då
i sin vildaste fart. Kedjan af orsaker till denna stora
verldshändelse sträckte sig för djupt ned igenom sekler
att kunna i dess helhet skönjas af blickar, dem njutnin-
garna under det föregående lugnet hade förslöat och skräc-
ken nu förvirrade. Deraf skulle hända, att mängden be-
traktade såsom grundorsaker de närmast synbara, ehuru
de voro följder af andra, i ett dunkelt fjerran dolda. Man
Järta, Skrifter. II. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
