Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Lefnadsteckning öfver Nils von Rosenstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEFNADSTECKNING ÖFVER N. VON ROSENSTEIN. 83
ning biifvit förvexladt med fanatismens utsväfningar och
en tygellös ärelystnads illbragder samt de klaraste san-
ningar missförstådda eller vanstälda, här af den ena, der
af den andra faktionen». Han villé ådagalägga nyttan och
nödvändigheten för samhället af dess medlemmars i ständig
utvidgning fortgående kultur — så fordrar må hända ett
nyare språkbruk att äfven för svenska läsare det hos mån-
gen vanryktade ordet upplysning efter Rosensteins begrepp
derom tolkas. Denna, sin afsigt utförde han medelst för-
nuftsskäl, så klart framstälda, att en större allmänhet kunde
fatta dem, samt styrkta med historiska bevis. Också här
har han lemnat ett mönster af vältalighet, nämligen af en
sådan, som i kraftigt men tillika hofsamt språk verkar både
på omdömet och känslan och som, der ämnet det med-
gifver, ordnar sanna föreställningar till effektrika taflor.
Ibland flera mästerliga skildringar förtjenar den, hvarmed
boken slutar, att ställas i bredd med de förträffligaste af
Tacitus. På ett enda blad äro der egenheterna i svenska
folkets belägenhet och lynne tecknade samt visadt dess
synnerliga behof af en »rätt upplysning».
Då denna afhandling författades, gälde ännu allmän-
nast det filosofiska system, från hvars grundsatser den ut-
går. Vissa modifikationer af dem, hvarigenom Rosenstein
ådagalade sin tankeförmågas sjelfständighet, kunna ej und-
falla sådana läsares uppmärksamhet, som gjort sig bekanta
med flera filosofers begreppsbyggnader än någon endes ny-
ligast uppresta. Huru helst berörda system, sådant det af
Locke biifvit grundlagdt samt af Condillac och andra vi-
dare ordnadt, må bedömas från en vetenskaplig synpunkt,
bör man dock rättvisligen medgifva, att Rosensteins använd-
ning deraf med hänsigt till dåvarande tidsförhållanden var
lika vis som ädel. Denna praktiska förtjenst synes mig
ock vara vid bemödanden att tillrättaföra en större all-
mänhets tänkesätt den förnämsta. Genom den hafva bland
forntidens vise de fleste beredt sig ärofulla minnen, öfver-
lefvande systemerna, som de godkänt eller sjelfva sam-
mantänkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
