Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Tal på Vetenskapsakademiens högtidsdag 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAL PÂ VETENSKAPSAKADEMIENS HÖGTIDSDAG 1839. IOI
Vilhelm Cederhjelm Efter föregångna sammankomster
och öfverläggningar hos Alström blefvo det nya samfun-
dets första stadgar författade af friherre v. Höpken samt
den 2 Juni 1739 undertecknade af de sex stiftarne. I
valet af namn åt sin stiftelse hade de varit villrådiga, men
slutligen antogo de det af Svensk Vetenskapsakademi’.
Om denna akademis upphof har Linné flera år der-
efter skrifvit en berättelse, hvilken i förening med döt
första förslaget att kalla henne Ekonomisk Vetenskaps-
societet utvisar den riktning, som då för henne bestämdes.
Derigenom skulle hon skilja sig från den åt mera rent
vetenskaplig lärdom egnade societeten i Upsala. Det kunde
synas, som hade det unga förbundet velat framför det
äldre tillvinna sig anseende hos den allmänhet, som ej
var mäktig att beräkna djupgående kunskapers icke snara
men varaktiga nytta. Dock uppstod ej emellan dem något
split, utan båda ffamgingo, ehuru på olika vägar, till ett
slutligen gemensamt mål. Genast sökte det nydanade sam-
fundets grundläggare att vinna for dess arbeten biträde af
vetenskapsmän, som tillhörde det förut stadgade; dertill
1 Han ingick aldrig i statens tjenst.
2 »Vi hafva, yttrar v. Höpken i företalet till första bandet af Veten-
skapsakademiens handlingar, antagit namnet af Vetenskapsakademi, uti
den mening ordet akademi brukas i Frankrike, hvarest det ej betyder ett
samfund af lärda män, till att undervisa ungdomen på sätt som vid våra
skolor, gymnasier och universiteter brukligt är, utan ett sådant sällskap,
hvars afsigt är att genom nya rön och påfund uppodla vetenskaperna;
att rädda dem ifrån den förgänglighet de äro underkastade, så länge de
ibland några få undangömma sig och förvaras; att sammanleta de per-
soner, hvilka ega besynnerliga gåfvor och besynnerlig skicklighet, jemte
vackra samlingar, och sedermera att genom trycket på modersmålet ut-
gifva allt hvad till allmän nytta, allmän undervisning och tjenst lända
kan. I detta afseende hafva ock sådana akademier blifvit började och
kunna ej annars anses än såsom högst nyttiga och nödvändiga, så länge
de arbeta för det allmänna och ej afvika ifrån ett sådant helsosamt än-
damål, hvarpå inrättningen endast bör syfta.> Utförliga underrättelser om
denna akademi har friherre Sherjng Rosenhane lemnat i ett den 13 Febr.
1805, nedläggandet der af præsidium, hållet tal under titel: Anteck-
ningar till Kongi. Vetenskapsakademiens historia; tryckt i Stockholm 1811.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
