Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNE AF GREFVE GUSTAF CRONHJELM. I2I
undran och nöje under en lång följd af år åhört och läst;
men han är ej så förmäten, att han skulle vilja söka att
likna honom i fyndigheten af hans ömsom djuptänkta,
alltid klara och efter ämnenas skiljaktigheter ändamåls-
enligt omvexlande inledningar, eller i hans snillrika upp-
fattning af allmänna förhållanden samt af personliga egen-
skaper och lynnen, eller i de osökta behagen af hans stil:
med få ord, i allt detta, hvarigenom han må sägas hafva
utaf biografien skapat en ny, honom egendomlig art af
historisk konst.
Hos hvart folk, som ordnat sig till en mer eller mindre
stadgad samhällsbildning, och som i följd deraf hunnit
att ega en historia, finna vi, så vida hon af tidens frätande
makt blifvit skonad samt är förvarad uti för oss icke obe-
kant språk och oläsliga skriftecken, vissa tid efter annan
sig uppenbarande brytningsskiften. Ett sådant var i Sverige
det länge förberedda, hvilket inträdde, sedan konung Carl
XI sjelf emottagit rikets styrelse. Det fortgick vidare
under hans och hans sons regeringar till en allt mer och
mer stegrad ytterlighet, intill dess det, efter konung1 Carl
XII:s fall, öfversprang i hast till en motsatt ytterlighet,
den så kallade frihetstidens. Alla dylika våldsammare
eller fogligare brytningar, ehuru i yttre företeelser hvar-
andra olika, hafva dock alltid och allestädes haft en gemen-
sam egenskap, nämligen den, att de uppväckt till verk-
samhet i samhället och framkallat till inflytande på dess
öden väldiga individuella krafter, hvilka i lugna dagar
skulle hafva slumrat, ofta sjelfva omedvetna af sin för-
måga, oftare ej bemärkta af andra.
Den nyssnämnda epoken af — om jag må låna ett
ord från geologernas språk — öfvergångsbildningar var
rik på statsmän, likväl i allmänhet mera sluga än visa,
mera skickliga att anlägga ränkfulla planer än att utföra
stora eller åtminstone af rena och ädla afsigter bestämda
handlingar. Såsom ett undantag från mängden af dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
