Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 VITTRA UPPSATSER, TAL OCH ÄREMINNEN.
hertig Carl Gustaf. Grefve Cronhjelm fästade dervid
särskildt uppmärksamheten vid orden, att »om ständerna
denna gängen finge främja deras vilja, sä skulle de visst
en annan gäng taga sig något mera och tredje gången
tillbjuda att föra regementet med Hennes Maj:t», samt
att »intet vore för ett regemente farligare än när bön-
derna sig sammansätta begynna att disputera jura maje-
statis och tillvälla sig regementet» k Efter’ att hafva
genom åberopande af dessa Axel Oxenstjernas yttran-
den ådagalagt sin »konungskhet» yrkade grefve Cron-
hjelm, att till åtlydnad af konungens befallning »man
borde genast söndra (åtskilja) ständerna och landtmar-
skalksstafven tagas från landtmarskalken». När seder-
mera de uppkallade af adeln förekommo och blefvo af
Horn allvarligen tilltalade, samt konungens skrifvelse,
hvaruti ständernas sammankomst förbjöds, för dem upp-
läst, sökte de ursäkta sig med sin okunnighet ej blott
om detta förbud utan äfven om konungens äldre för-
ordnande, att under hans frånvaro riksstyrelsen skulle
föras af rådet. De betygade sig ej hafva haft andra än
goda afsigter, och Leyonmark föregaf, att han lemnade
in sitt memorial efter en »andäktig bön till den helige
Ande», hvarpå den äfven gudaktige Horn svarade: »att
den helige Ande vore ordningens Gud och ville ej hafva
sådant». Prinsessan hade under den föregående öfver-
läggningen inom rådet yrkat, att ständerna måtte be-
handlas med »douceur», samt, på begäran af grefve Horn,
det hon täcktes »förehålla» dem, som komme att upp-
kallas, att »hon icke ville samtycka till deras oskäliga
påstående», sade sig hafva nödigt att »betänka sig»,
hvilket Horn dock icke, ansåg behöfligt, då »ständerna
gjorde det, som vore sä klart emot H. K. Maj:ts makt
och myndighet». Hon beqvämde sig ock härtill samt
förklarade de förekallade, att »deras godhet sträckte sig
till att sätta henne i största embarras, men att hon ej
kunde göra något emot konungens disposition». Bön-
’ Carl Adlersparrçs Historiska samlingar 2: 256—7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
