- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Andra delen /
184

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184 VITTRA UPPSATSER, TAL OCH ÄREMINNEN.
ovissa och skadeliga meningar, icke mindre uti teologien
än i filosofien, alltså har jag ej undgå kunnat, att här-
med välment hemställa hr erkebiskopens och procancel-
lariens samt consistorii academici bepröfvande, om icke,
jemte det att decanus noga påser och skärskådar sjelfva
disputationerna, vederbörande måtte förmanas att vara
sorgfälliga om formulis caute loquendi samt att mena
rätt, tala eller skrifva varsamt, på det förmedelst onödiga
subtiliteter och ovanliga ordasätt eller nya termer inga
måge varda förledda och således den namnkunniga och
vidtberömda Upsala academia ej må förfalla uti slätt och
vrångt omdöme, så utrikes som hemma i fäderneslandet,
ändock man alltid om dem, som dertill gifva anledning,
kan med skäl säga det, som står i första Johannis epistel
kap. 2, v. 19: The äro utgångne af oss, men the voro icke
af oss; hade the varit af oss, ta hade the ju blifvit med
oss. Men skulle emot förmodan inga åtvarningar här-
utinnan hjelpa, då måste man väl vara betänkt på andra
medel och utvägar, älldenstund, äfvensom unanimis doc-
trinæ puritas är ett ganska starkt vinculum vei nexus
communitatis, så har tvärt om dissensus et nova ac terne-
raria philosophandi ratio hvarjehanda äfventyrliga och
farliga påföljder med sig.»
Hvilka dessa satser varit är obekant: det är blott
kändt, att vid denna tid Kristian Wolfs filosofiska system
började att blifva rådande i Upsala, hvarest likasom i
Tyskland det blef långvarigare än något efterföljande.
I våra dagar skulle sådana varningar, som grefve Cron-
hjelm här gifvit, finnas bevisa en fördömlig ofördrag-
samhet, men i jemförelse med andra strängare åtgärder,
som förut blifvit vidtagna till hämmande af förmenta vill-
farelser, voro dessa ganska fogliga. En man, hvilken
under den tid, då grefve Cronhjelm var Upsala univer-
sitets kansler, der studerade, kanslirådet Berch, intygar,
att »professorerna voro väl nöjda med honom, efter han
älskade tala om lärda saker och såg gerna deras besök,
kom ibland till Upsala och bivistade deras sollenniteter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/2/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free