Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNE AF GREFVE GUSTAF CRONHJELM. 185
då han harangerade på latin till de akademiska fädernas
innerliga glädje, ty det språket med färdighet kunna
tala och skrifva, som Cronhjelm kunde, är uti mångens
tanke en hufvùdsak hos en stor man. Han var icke
mycket befallande af sig, utan muntligen och skrift-
ligen umgicks med sina underhafvande uti all vänlighet,
icke fikande efter nyheter, när det gamla var godt1.»
Hans skrifvelser till konsistorium äro alla utmärkta af en
värdig artighet.
Sällan äro nyttiga värf tillika lysande. Tillhörande
vanligen endast samtiden, förgätas de af efterkommande
åldrar. Sådant har förhållandet varit med de flesta bland
dem, som grefve Gustaf Cronhjelm berömligen utfört.
Men ett kommer att ju mera det blifver kändt desto vis-
sare försäkra hans namn om varaktig åminnelse: hans
verksamma deltagande i de öfverläggningar och beslut,
hvilka bragte till ändflig fullbordan den år 1734 af rikets
ständer gillade och antagna samt år 1736 af konungen
stadfästade allmänna tvistemåls- och brottmålslag, som
varit under öafbrutet arbete alltsedan år 1686. Den bi-
behåller ännu efter mera äh ett sekels förlopp sin kraft,
den är ännu af svenska folket vördad för sina ur djupet
af Sveriges häfder uppstigande anor,-älskad för sin öfver-
ensstämmelse med detta folks ursprungliga lynne och
samhällsbildning, för den sorgfälliga varsamhet, hvarmed
den sammanjemkat åldriga helgdvunna rättsbegrepp med
en yngre tids behof och utvecklade odlingsförhållanden.
Här vore ej stället att utreda denna lags värde, ådaga-
lagdt genom dess långliga bestånd, under omvexlingarha
inom andra stater af snart förgängliga lagstiftningsförsök;
ty om något gammalt må förtjena att högt skattas, är
det en ärfd lag, hvilken genom sin ålder gifver fasthet
at medborgares ömsesidiga rättigheter och, så vidt det
af dess verksamhet befor, betryggar deras husliga lugn ’
och personliga fred. Det var icke ett fristående lagverk
utan stadigare grund än någon för dagen hyllad teori,
* Anf. ställe ur Berch, s. 165.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
