Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 VITTRA UPPSATSER, TAL OCH ÄREMINNEN.
kastas. Tillika kom under ständernas profiling ett af
lagkommissionen författadt förslag till Kongi. Maj:ts stad-
fästelse å hela lagverket.
Efter lugna diskussioner blef detta nära femtioåriga
arbete af rikets ständer gilladt med några, till det
mesta icke väsentliga förändringar. En fråga hotade
likväl att sönderslita hela verket. Det gamla stånds-
splitet, som alstrat enväldet, hade efter dettas fall åter
uppvaknat för att, under loppet af 53 år allt mer och
mer förbittradt, ännu en gång frambringa en ökad
konungamakt, i början skäligen begränsad, men slut-
ligen, åtminstone i utöfningen, laglös. Nu fick detta
split anledning af ett kapitel i lagkommissionens förslag
(det 23:dje) till byggningabalk angående jagträttigheten
att uppreta emot adeln de ofrälse stånden. Denna rät-
tighet äfven till den så kallade mindre jagten skulle,
enligt förslaget tillkomma frälseman allena å egna egor
eller dem, hvaruti han hade lott, äfvensom på lands-,
härads- och sockneallmänningar, men vara annan man
förbuden. Härom uppkom redan vid 1731 års riksdag
en af borgareståndet fullständigast utförd strid, som fort-
sattes vid den följande. Den hvälfde sig genast in på
statsrättens fält samt omkring den vigtiga frågan om
svenska skattejordens lagliga egenskap. A adelns sida
yrkades, att jagträttighet vore ett regale, tillkommande
konungen, som förlänat åt adeln uti dess privilegier en
viss delaktighet deruti. Deremot påstodo de ofrälse
stånden det vara en naturlig följd af skattemannens full-
komliga eganderätt till sin jord, hvilken rätt de såsom
obestridlig antogo, att han måtte få skjuta eller fånga
de nyttiga mindre djur, som han der anträffade. Då
någon medling emellan de stridiga anspråken ej blef
möjlig, beslöts omsider, att hela det ifrågavarande ka-
pitlet skulle ur den nya lagen uteslutas.
Historien torde icke kunna förete något fullständigt
lagverk så tillkommet som detta; så under en lång följd
af år bearbetadt af en mängd ombytta personer; så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
