Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNE AF GREFVE GUSTAF CRONHJELM. I97
underhandlingen att bestämma fredsvilkoren, utan beslöt
derom sekreta utskottet, hvars föreskrifter de hade att
efterlefva. Vidare förekommer det besynnerligt, att de
fem svenska underhandlarne skulle alla erhålla lika sum-
mor, då, om de haft någon beslutande makt, det väl är
sannolikt, att någon eller några bland dem varit mera
betydande än de andra och således gjort sig till högre
belopp af gåfvorna förtjenta. Vidare torde det icke vara
otänkbart, att en sådan man som Bassewitz sjelf behållit
en del af presentsumman. Lord Carteret synes icke
heller hafva varit liknöjd om penningar, emedan han,
efter att år 1719 hafva erhållit af Sveriges knappa medel
6000 rdr specie, visade sig det följande året missnöjd
med denna present, och sekreta utskottet funnit sig för-
anlåtet att bevilja honom ytterligare 4000 rdr. Hvad
den utaf lord Carteret för konungens i Preussen räkning
reqvirerade presentsumma beträffar, så har väl grefve
Cronhjelm ej emottagit någon lott deruti, då han sökte
hindra traktatens skyndsamma afslutande och, när den
afslöts, var skild från underhandlingen. I öfrigt är icke
sannolikt, att om han hade emottagit en sådan lott, han
sökt fördröja afslutandet af den utaf engelska ombudet
lord Carteret föreslagna samt af drottning Ulrika Eleo-
nora och hennes gemål ifrigt yrkade freden med Preus-
sen; ådragit sig prinsens tillvitelse, att han ej skulle
hafva lika länge tvekat att till Ryssland afstå Lifland
med Riga och Estland; igenom den häftiga ordvexlingen
med lord Carteret blottstält sig för dennes yppande af
en skamlig hemlighet; samt i närvaro af tvenne bland
sina medkommissarier med stolt frimodighet förklarat sig
skola inför ständerna »visa sig med upprätt ansigte, då
andra skulle svettas». Men kunde något tvifvel om
grefve Cronhjelms fullkomliga renhet i dessa mål ega
rum, så förvarar deremot rådsprotokollet for den 21 Maj
1712 ett ovedersägligt bevis på hans omutlighet. Såsom
ordförande i den kommission, hvilken 1711 hade ran-
sakning öfver de flerfaldiga förbrytelser, hvartill lands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
