Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR*PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 273
» - ■
hela mensklighetens på tankefrihet, sannerligen han då
öfvergifvit det lugn, som han efter en sextonårig strid
med sin faders och sin personlige fiende omsider vunnit,
för att börja en ny äfventyrligare strid för sin och sina
undersåtars religion samt för Europas räddning ifrån
papistiskt förtryck.
Hans sätt att utföra kriget i Tyskland bevisar äfven,
att han deruti icke inleddes af någon farhåga för sin
dynastis bestånd. Man har klandrat det beslut, som han
efter segern vid Leipzig fattade, att sjelf med sin här
tåga emot Main, Rhen och vidare in i Bayern för att
spränga den katolska ligan samt på en gång afskära
den ifrån österrikiska makten och från undsättning af
den spanska. Han hade hellre, påstår man, bort gå
rakt på Wien och der tvinga kejsaren under dennes första
bestörtning till en för Sverige nyttig fred. Man tror sig
veta, att den varsamme Axel Oxenstjerna, som var från-
varande, då beslutet togs, sedermera yttrat till konungen
sitt ogillande deraf. Tyska historieskrifvare, hvilkas na-
tionalkänsla må hända i detta fall verkat på deras om-
döme, och ibland dem Schiller, hafva förmodat, att Gu-
staf Adolf, hvars första oegennyttiga nit för protestan-
ternas frihetssäk de icke dragit i tvifvelsmål, hade för-
ändrat eller utvidgat sina afsigter, sedan han vunnit det
afgörande slaget vid Leipzig samt att han ifrån den stun-
den sträfvade att beherska i stället att blott beskydda
Tyskland. Jag kan här icke företaga mig att pröfva
denna mening, för hvilken skälen, så vidt jag dem känner,
ingalunda synas mig vara öfvertygande h Men om man
ock tillägger Gustaf Adolf en ärelystnad, som framgången
uppväckt, så vittnar just den, att ingen räddhåga dref
1 Ibland dessa skäl anföres också den såsom man påstår tillgjorda
mildhet och mensklighet, som Gustaf Adolf visade mot fredliga eller be-
segrade katoliker. Se von Bülows skrift: Gustaf II Adolf i Tyskland, en
af dessa historiska marknadsvaror, som man under det sista decenniet
hållit oss dels i original och dels i öfversättning till handa. Att Gustaf
Adolf, nämligen den andre, varit »den sämste officeraren bland sina ge-
’ neraler» och mycket mera sådant läser man nu i svenskt tryck,
Järta, Skrifter. II. ’ l8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
