Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
honom till sitt företag. I fall han för sitt deltagande i
tyska kriget haft till hufvudsakligt ändamål att försäkra
sin dynasti på Sveriges tron, hvarför skyndade han icke
att i kejsarens hufvudstad betinga sig en betryggande
och förmånlig fred? Ville han genom sitt inträngande
I hjertat af tyska riket förvärfva sig en ny krona, så
skulle han ock derigenom ådraga sig nya fiender och
dertill förvandla sina bundsförvandter. Var detta åter
icke hans afsigt, så måste man medgifva honom den
att fullständigt befria Tyskland samt derigenom Europa
från det katolska tankeförtrycket och det österrikiska
öfverväldet. Hans krigsplan förutsätter nödvändigt ett- *
dera af dessa tvenne syftemål, och det är således klart,
att han ej kämpade för sin dynastis bevarande på Sve-
riges tron, förmodligen af det enkla skälet att han ansåg
den vara derförutan tillräckligen befästad. Under den
ofvannämnda rådsöfverläggningen 1629 upptogs ibland
tänkbara möjligheter också den, att af hela den här, som
konungen skulle öfverföra till Tyskland, »icke ett ben
komme tillbaka»; men så modig var man den tiden, att
man ansåg äfven i ett sådant olycksfall »icke allt för-
loradt, emedan Sveriges rike stode då nästan i samma
vilkor som eljest, hade dock till en trettio väl monterade
örlogsskepp öfriga, dermed man kunde försvara sjön,
och allt det samma prestera som pro defensione vore
sagdt». I en rådkammare, der man tänkte så manligen,
anade väl ingen den lilla gissning, som anmärkaren nu
nära två hundra år derefter uppgjort i sin skrifkammare.
De voro betänksamma, den tidens statsmän, men de voro
tillika oförskräckta. Allt annat förestälde de sig och be-
räknade såsom möjligt, utom det att en Sigismunds dyna-
sti skulle ifrån svearnes tron kunna borttränga en Gustaf
II Adolfs.
Ännu ett skäl emot anmärkarens ifrågavarande hi-
storiska upptäckt, ett argumentum ad hominem, må jag an-
föra. Gustaf Adolf hade ärft en stor enskild förmögen-
het, hvilken han väl skulle hafva sparat åt sina efter- .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
