Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 297
misstroende till konungens afsigter; men de voro redliga
vänner af sitt fädernesland och ridderligen sinnade äfven
mot honom, hvars makt de i ärlig och öppen strid sökte
att återhålla. Ifrån sådana män, bildade under de lyckliga
åren af hans regering, utgå nu icke skändelserna mot
hans minne. De draga icke fram ur ett trettioårigt dam
smädeskrifter, som bekanta landsförrädare eller obekanta
partidrängar tillverkade i en förvillelsens och tvedrägtens
stund, den hvarje god svensk icke utan bedröfvelse ihåg-
kommer. De kungöra icke apologier för befälhafvare,
som under flygande fana i arméns namn underhandlade
ined fienden; men de erinra sig med svensk stolthet och
med erkänsla för Gustaf III:s mildhet, att många tappre,
som det ett ögonblick lyckats några få förrädare att
missleda, sedermera, då de sansat sig, hastade ifrån krigs-
rätterna till slagfälten och gingo der, med dödsdomar
emellan sina hjertan och de ryska bajonetterna, att rätt-
färdiga det förtroende, som konungen satte till deras mod,
fosterlandskänsla och heder.
Hurudan var då den frihet, som, efter anmärkarens
påstående, Gustaf III:s ridderliga svärd kostade Sverige
1789? Den bestod i former, som söndrade den styrande
maktens enhet, förlamade desS verksamhet och hade
ingen annan garanti än upproret. Egde hon ett högt
värde den konstitution, som för att göra konungaväldets
närmaste organer oberoende af konungen gaf statens
högre embeten egenskapen af feodallän på lifstid; som
betog konungen rättigheten att börja krig, men tilläde
rikets råd, när de voro enhälliga, den att äfven emot
konungens vilja besluta fred, stillestånd och förbund; som
härigenom föranledde militäriska befälhafvare, ifrån gene-
ralen ned till fänriken, att undersöka rättmätigheten af
ett utbrustet krig, vädja derom ifrån konungen till rikets
ständer samt egenmäktigt och lönligen afiarda sina sände-
bud till hofvet i Petersburg? Var det en så stor förlust
för friheten, att den gamla rådsinrättningen upphäfdes;
att denna corps, hvilken under förflutna tider så ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
