Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
velat tillvälla sig en sjelfständig medlaremakt emellan
konungen och folket, omsider störtades; att högsta lag-
skipningen öfverflyttades ifrån den samma till en domstol,
sammansatt af frälse och ofrälse män; att konungens be-
slut i administrativa mål och öfver de dermed förbundna
rättsfrågor lemnades till beredning åt rådgifvare, äfven
af en ringare yttre värdighet, skilda stånd och flerfaldig
embetsmannaerfarenhet; att också borgerskapet och
bondeståndet erhöllo privilegier? Man tadlar säkerhets-
akten, ofta utan att känna hvarken dess innehåll eller
innehållet af 1772 års regeringsform. Man besinnar ej
de förhållanden, hvilka gjorde en sådan tillfällig lag då
nödvändig, om riket och tronen skulle räddas. Man vet
icke, att Gustaf III sedermera sjelf ville förvandla den i
en för friheten mera gynnande och mera bestämd kon-
stitution. Man ser icke eller vill ej se, att vår nuvarande
statsförfattning icke kunnat uppföras, om ej de aristo-
kratiska grunder, hvarpå föregående regeringsformer
hvilade, blifvit genom säkerhetsakten undanröjda. Men
den tid kommer, då man skall erkänna, att äfven denna
lag utgjorde en vigtig länk i den svenska frihetens ut-
bildningskedja. För min del bekänner jag öppet, att
jag anser säkerhetsakten vara till sina grunder och sin
syftning friare än 1772 års regeringsform; men med frihet
förstår jag ej aristokrati, hvilket jag ber att man måtte
ursäkta mig, såsom icke alldeles obekant med Sveriges
i denna del synnerligen varningsrika historia1.
Jag medgifver icke, att det var idén, som hotade att
störta fäderneslandet i en afgrund, på hvars brädd det
nästan genom ett underverk räddades; ty hvad anmär-
karen här kallar idé heter i mitt språk oförstånd. Der-
1 Ät dem, som vilja upptäcka stridighet emellan en persons tänke-
sätt under skiljaktiga förhållanden, tror jag mig böra lemna den kan
hända oväntade underrättelsen, att jag vid 1800 års riksdag, under en
öfverläggning emellan män af motsatta meningar öfver frågan om riksens
ständers rätt att bestämma tiden för bevillningen, grundade en deduktion
af denna rätt på säkerhetsakten, hvaremot de, som bestredo den, stödde
sig på 1772 års regeringsform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
