- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Andra delen /
321

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 321
förmält sig med handelsbokhålleriet, och att statistiken
blifvit en välsignad frukt af deras äkta förening? Låt
också vara, att den formgifvande kontrahenten, det svaga
kärilet, vore något äldre än den andra. Händer det då
icke ibland, att en bedagad flicka gifter sig med en yng-
ling, och att de i sinom tid få en son, hvilken säkrare än
i omvändt förhållande tillhör dem begge?
Jag fördömer icke, såsom anmärkaren påstår, bok-
tryckerikonsten, ehuru jag sjelf kan hända har orätt att
begagna mig deraf; icke krutet, ehuru jag som mången
annan ej varit med vid dess uppfinning; och icke heller
sjöväsendets ernådda fullkomlighet, ehuru jag ej har någon
laddning af guld och silfver att vänta ifrån frihetens nya
verldsdel. Jag har ej af harm att dessa upptäckter gagnat
och skola gagna andra mera än mig yttrat någon fåfäng
önskan, att »de gamla goda tider måtte återkomma, då
man saknade dem», en önskan, hvilken likväl, om den
möjligen kunde uppfyllas, ej vore så illiberal, som anmär-
karen anser den; ty Roms och Greklands frihetstider torde
väl icke förlora sitt värde vid en jemförelse med den nu-
varande. Men det finnes intet i verlden, som ej kan, ifrån
att vara nyttigt, öfverväxa till förderf; och detta tror jag
vara att befara, om man endast till söndring af mennisko-
kraften nyttjar de ifrågavarande alltför ovilkorligt beprisade
mekaniska medlen att utvidga henne. Jag vet, att tidens
flod ej kan tvingas att gå baklänges; men deraf följer
dock icke, att man ej må förutse och söka hindra skadliga
öfversvämningar af henne under dess framfart. Några
varningar i detta afseende, egde de ock utseendet af para-
doxer, förtjena väl icke att så uttydas, som ville varnaren
uppresa en flarndam att hämma strömmen. När man (att
nu endast tala om boktryckerikonstens verkningar) betänker,
vid historisk tidmätning, huru ung denna uppfinning ännu
är, och när man dock ser den med hvarje år växande
massan af dess produkter, så måste man med oro fråga:
Hvarthän leder denna oupphörliga splittring af kunskaps-
förmågan, hvar finnes en gräns derför? Är det icke redan
Järtay Skrifter. II. 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/2/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free