Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÂ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 323
I de få ord, jag yttrat mig om Adam Smiths fördel-
ning af menskligt arbete i produktift och oproduktift, har
anmärkaren velat se ett försök till vederläggning af denna
hufvudsats i det Smithska systemet, hvilken han deremot
påtagit sig att försvara. Jag har dock icke trott mig
kunna vederlägga en sådan sats inom några rader af en
afhandling, som ej hade den samma till föremål, ehuru jag
ansett ett omdöme deröfver nödigt vid den allmänna öfver-
sigten af tidslynnets yttringar1. Om anmärkaren vill gifva
sig litet tålamod, så skall han framdeles få läsa något
mera utförligt om Adam Smiths system, och då skall han
finna, huruvida det må anses »för ett groft gäckeri», att
jag i min anmälan sagt mig beundra denne namnkunnige
författares kunskaper och snille. Emellertid må jag be-
känna min öfvertygelse, att detta snille egentligen uppen-
barar sig i Smiths afvikelser från de franska ekonomister-
nas läror och icke i hans bemödanden att med dessa
sammanjemka sina; i hans härledning af all rikedom ifrån
menniskokraften, men icke i den skilnad emellan produktift
och oproduktift arbete, hvilken var konseqvent i fysio-
kraternas rent materialistiska system, men blifver inkonse-
qvent i hans, när man gifver fullt värde åt dess yttersta
grundsats. Jag bekänner vidare, att jag just af aktning
för Adam Smith ogerna anser honom för stiftare af ett
dogmatiskt system i statsekonomien, att jag helst betraktar
honom endast såsom granskare af äldre sådana; samt att
jag följaktligen tror, att hans lärjungar, och ibland dem
Say, missförstått hans afsigt2, då de på grunderna för
hans kritik upprest en byggnad af dogmer, bättre ordnad
och fastare sammanbunden än den man finner i hans verk.
1 Att den ifrågavarande satsen blifvit af flera författare och der-
ibland en svensk förut vederlagd, får man se i det följande. Jag förut-
satte hos granskare af min afhandling någon kunskap åtminstone om
den svenska, nyligen utkpmna, vederläggningen, som gjorde en sådan
af mig öfverflödig.
2 Smith synes sjelf icke hafva rätt skarpt uppfattat och i följd deraf
icke konseqvent utfört sin afsigt; deraf de. många motsägelser, som äfven
hans anhängare förebrått honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
