Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
af en pastejbagare, och då blir det produktift, emedan
det är en qvantitet af arbete, som man upplagt för att
efter behof användas, och hvars pris kan sedermera sätta
i verket en annan qvantitet af arbete, lika med den, som
frambragt detta ting.* Man må af dessa citationer finna,
att franska pairer och engelska lorder och ledamöter af
Storbritanniens underhus tillåta sig samma skämt öfver
en, lindrigast sagdt, löjlig lära, för hvilket den svenske
Odalmannens allvarsamme tuktomästare så hårdt bestraffat
honom. Är det, såsom anmärkaren påstår, ett fel mot
den »litterära konvenansen» att för en svensk allmänhet
framställa bränvin och skinka, då den franske pairen und-
fägnat sina landsmän med små pastejer och konfekt och
den engelske lorden sina med en mera massiv tårta, så
beklagar jag, att äfven i detta fall jag icke gifvit åt någon
främmande smak en hyllning, som utesluter den svenska.
Men — för att nyttja ett svenskt ordspråk, om också
det skulle stöta den litterära konvenansen — hvarför gå
Öfver ån efter vatten? Hvarför ställa mig under beskydd
af främmande herrskap, af franska och engelska grefvar
eller oppositionsmän, då jag har att till försvar för min
opinion åberopa mig en svensk grefves? Den numera
aflidne grefve C. H. Posse har i sina för blott ett år sedan
utkomna Betraktelser öfver åtskilliga ämnen uti statshus-
hållningen egnat ett särskildt kapital åt en sinnrik af-
handling: Om den af Smith införda, men föga riktiga för-
delning af arbeten i produktiva och icke produktiva. Hela
boken, och i synnerhet detta kapitel, röjer, att den ädle
grefven bedömde den materialistiska rikedomsteorien all-
deles så, som jag den bedömer. Men ehuru han bestridt
många flera ibland Adam Smiths och hans anhängares
satser, än jag i min afhandling om statistik ens vidrört;
ehuru han fullständigt vederlagt den om produktift och
oproduktift arbete; ehuru han härvid utgått ifrån ideella
åsigter af staten; ehuru han sagt, att »statsekonomien, långt
ifrån att öfverdrifva sin egen vigt, bör erkänna sitt natur
liga beroende af de sublima grundsatser, hvilka det ensamt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
