Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÂ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 327
tillkommer att bestämma det yttersta målet för menniskans
jordiska tillvarelse»; ehuru han på intet enda ställe i sin
bok låtit förmärka en sådan aktning för Adam Smith,
som jag yttrat; och ehuru också han jemfört sånger och
ljud med föremål för gomens begär, med socker och
likörer, så har likväl ingen af våra svenska ekonomister
stått fram att förkättra hans idéer eller att förebrå honom
fel mot den litterära konvenansen. Tvärt om har hans
arbete blifvit rättvisligen berömdt i ett af dessa dagblad,
som nu knutit sig samman till ett heligt förbund emot
den arme Odalmannen. Hvadan då denna skonsamhet
mot den ene idealisten och bitterheten mot den andre?
Månne man i något af framlidne herr grefve Posses riks-
dagstal, t. ex. det om den allmänna nöden, funnit anled-
ningar att hoppas hos honom en sådan bättring, hvartill
man likväl endast i rent litterärt afseende kallat mig, med
löfte om mina synders förlåtelse? Men han är icke mer,
och om jag ej instämmer i den opinion, han såsom riks-
dagsman yttrade, är jag dock glad att åt hans minne
kunna lemna en offentlig gärd af min högaktning, grundad
i synnerhet på de få blad, som han skrifvit mot Smiths
fördelning af arbeten i produktiva och icke produktiva.
Ibland de statsekonomiska författare jag känner har efter
min öfvertygelse ingen ifrån en så hög synpunkt betraktat
och tillika så klart vederlagt denna lära som han.
I tvenne noter har anmärkaren påstått, att man i
representativa stater vanligen tryckes af en hårdare be-
skattning än i despotiska. Denna sats öfverensstämmer
dock icke synnerligen med statistiska uppgifter. När man
räknat, att i Sverige beskattningen belöper sig till omkring
5 ’/o riksdaler på hvar person, har man deremot upptagit
den i Ryssland till 8, i Österrike till 83/51 i Preussen till
9 V,, i Danmark till 7 l/2 riksdaler i svenskt bankomynt*.
De här nämnda högre .beskattade staternas författningar
närma sig mer eller mindre till det teoretiska begreppet
1 Tabell, som tiivisar förhållandet emellan europeiska staternas folk*
mängd, statsbeskattning och statsskuld; tryckt 1823.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
