Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 329
verlden åter är denna rikedom en i blotta begreppet
adderad summa af alla privategodelar, en i taka händer
nedsatt fond, af hvars ränta staten såsom en omyndig
yngling må sparsamt förses med hvad den för dagen
behöfver. Man kände hos greker och romare ingen
annan allmän nytta än den, som omedelbarligen befor-
drade statens ändamål. Nu åter förstår man dermed en
sammansättning af enskilda nyttor, som blott medel-
barligen och till en ringa andel komma staten till godo.
Det må åter tillåtas mig att här åberopa Heeren. Talande
om skilnaden emellan grekernas statshushållning och
den moderna, säger han: »Hos en nation, hvarest privat-
lifvet är underordnadt det offentliga, och icke tvärt om
såsom hos oss, kan i följd deraf idogheten att förvärfva
icke erhålla den allt uppslukande betydlighet, som den
nya verlden deråt gifver. Medborgarens första omsorg
är der för staten, den andra för honom sjelf. Så länge
och hvarest det ännu gifves något högre än penninge-
vinst, kan också den platta egoismen icke så yttra sig,
som der detta högre försvinner.»
Men för att icke synas lita blott på en tysk författare
må äfven jag citera Aristoteles, efter en latinsk öfver-
sättning af hans verk. Uti sin statslära utreder han
ganska riktigt hvad penningar äro, nämligen ett medel
att befrämja byten af nödiga ting, men fördömer begäret
att utöfver ett sådant ändamål hopa skatter af detta i
sig sjelft onyttiga medel. Han indelar vidare i klasser
de olika förvärfningsyrkena, samt i öfverensstämmelse
med grekernas samhällsskick, seder och allmänna be-
SrePP<) gifver han åt åkerbruket företräde för de meka-
niska konsterna, dem han kallar föraktliga och hvilkas
idkare han ej vill upptaga bland medborgare1. Endast
såsom ett föremål för den husliga styrelsen räknar han
omsorgen att förvärfva hvad de enskilda behofven kräfva
samt yrkar, att menniskor och deras dygder må högre
’ ’»Optima qvidem civitas nunqvam opificem faciet civem.» Politi-
corum lib. III cap. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
