Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
328
af despotiska. Om jag hade framställ den ofvan anförda
satsen, månne man icke skulle hafva påbördat mig en
afsigt att göra representativa statsförfattningar förhatliga?
Men dem renom är allting rent, och anmärkaren må visser-
ligen icke misstänkas för ett sådant uppsåt. Emellertid
fägnar det mig att kunna med sififerbevis vederlägga ett
aritmetiskt teorem, som jag anser vara för friheten synner-
ligen vådligt. Finge det ingå såsom ett axiom i den all-
männa opinionen, hvem vet, om icke någon, som nu hört
talas om en så omåttlig beskattning i Sverige, att den
antingen måste nedsättas eller landet upphöra att styras,
skulle falla på den tanken, att innan man dock skrede till
samhällets upplösning, borde man försöka despotismen
såsom ett mera ekonomiskt regeringssätt? Alla, som hylla
nyttans princip, skulle, om de vore konseqventa, finna ett
sådant förslag förträffligt, och hvad betydde emot deras
väldiga skara det ringa antal af idéns apostlar, dem
mensklighetens uppriktiga välmenare lärt hopen att be-
trakta med ett visst misstroende?
Min granskare gifver sig ett anseende af lärd man,
och jag bör tro, att han är det. Han nämner Epiktet,
Aristoteles, Xenofon, Plutarkos m. fl. såsom statsekono-
miska materialister. De yrka alla, påstår han, stati-
stikens princip, och denna skall vara: »statens, det all-
männas, fäderneslandets nytta, samt nödvändigheten att
rapportera alla företag derhän». Denna princip är väl allt-
för vidsträckt att bestämma åt statistiken ett eget om-
råde. I dess allmänlighet har jag ej förnekat den, ehuru
jag förestält mig fäderneslandets nytta såsom upphöjd
öfver sifferberäkning. Med någon fullständig kännedom
af de grekiska filosofernas skrifter, dem jag ej kan läsa på
grundspråket, må jag icke skryta; men jag vågar dock
tro, att något stöd för statistiken ej finnes der att hemta.
Hos de gamla grekerna stod det offentliga lifvet öfver det
enskilda. Statens kraft och ära, templets prakt och de
religiösa festernas glans utgjorde för dem en national-
rikedom, som de icke räknade utan kände. I den moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
